Jag vet inte riktigt vart jag skall börja så vi tar det kronologiskt. Någotsånär i alla fall!

Torsdags - Strömstad - Dejten.

Dejten som jag varit så nervös för. Ha! Varför skulle jag? Nej, det var minsann ingen idé att vara nervös där inte. Det blev... helt enkelt verkligen inte som jag hade tänkt mig.
Nu ber han om syndernas förlåtelse. Ber om en ny chans. Och nej, jag vet faktiskt inte. Jag vet faktiskt inte alls.
Mina varningsklockor ringer. Jag skall lyssna lite nogrannare på dom innan jag bestämmer mig.
Men visst fan, blev jag lessen. Jävligt lessen och besviken.
Bara att gå vidare antar jag.


Fredag - Söndag - Hamburg.

Skrev en del om det i mitt förra inlägg. Jag behöver inte säga så mycket mer. Det var alldeles fantastiskt att komma bort. Att få vara bara Elin en liten stund. Att strosa ensam på främmande gator, bestämma mina egna tider och inte behöva lyssna till någon annan. Jag behövde den brejken.
Kanske spec. efter dejten from hell.

Det här med att äta middag på restaurant, gå runt på ställen man aldrig varit, lyssna på ett annat språk, se en annan kultur.. Det är helt enkelt fantastiskt!
Resnerven vaknade och jag inser att det är på tiden att jag och Lilla Skrot får våran första "riktiga" semester tillsammans. Jag skall fila lite mer på planerna först bara! :)

Vad har ni för erfarenheter av att resa med barn?
Vart åkte ni? Hur åkte ni och vad hade ni för typ av upplägg?
(all inclusive, halvpension?)
Lär mig o vise bloggläsare!


Måndag - Strömstad - Göteborg.

Ännu en bilresa. Torsdag till Måndag har jag gjort 200 mil. Det är ganska duktigt endå. Men jag har ont i ryggen nu. Jag kan erkänna det.
Jag börjar bli en tant! Jag kan erkänna det med!
Borta bra och hemma är inte alltid bäst. Men visst var det skönt att komma hem till sina saker, att packa upp .. Få igång datorn. Det går väl inte att förneka! ^^


Nutid:

Snart dags att hämta den lilla och sedan bär det av ner till Angered för ett besök på Bvc. Återigen för att diskutera denna ständiga mage.
Och kolla vikt. Jag tycker minsann hon bara blir smalare och smalare men o andra sidan misstänker jag att hon har skjutit iväg på längden med. Så det är kanske inte så konstigt.
Men allt detta magont. "kramper". Hysteriskt gråtande. Det skall verkligen inte behöva vara så! :s
Jag lider med henne. Älskade LillSkrot!
Jag uppdaterar ikväll om statusen!


Framtid:

...oviss, men med planer. Men mest låter jag det vara impulsivt.
Allt går inte att planera. Det blir oavsett aldrig så. Men en sak som är säker det är att det visar sig. Det gör det.
Så nu tänker vi inte mer på det.
Vi lever lite bara helt enkelt!


//DenDärTantUslingen!