Som jag har väntat. Ni har ingen aning. Inte ens tanten som skickade paketet har en aning. Tant Jenny det vill säga. Kloka, ljuvliga människa!

Jag som alltid är så frusen nu förtiden. In i märgen. Jag går alltid i raggsockar. Sover med raggsockor. Ofta i "Kejsarens nya kläder", men raggsockarna är på. Alltid.
Nu är det hål i mina.
Då stickar tanten nya och skickar till mig. Det har bara tagit ett par år. Men fy farao, vad fantastiska dom är! Jag har inte tagit av dom sedan jag fick dom i torsdags tror jag! Ha!
Jag är lite kär tror jag.

Jag har faktiskt dom finaste vännerna. Jag behöver inte säga det igen. Ni vet redan. Allt dom ställer upp med. Från raggsockar, hjärtslag, utskällningar, kaffe, joursamtal och andetag! Det kan inte bli bättre! Inte det minsta!

Förresten så skickade tanten med sin underbara väska som jag dregglat över dom sista gångerna vi träffats. Den är så mig, helt enkelt!
Hjärta!

Vi avslutar med att säga Tack. Tack för att du alltid finns där! Med allt vad det innebär. Allt från gamla blåa dagböcker, en flaska rött på ett motellrum, ambulansfärder, en förhoppning om att lyckas få mig konvertera till vegan och tusen andra saker!