Det var ett fantastiskt kalas!
Så jädrans trevligt att träffa en massa människor man inte träffat på hundra år. Ok, I alla fall 20 år dårå.
Sedan är det ju lite spännande när en man på runt 70-år kommer och frågar: Du... visst är det du som är Tant Svår på facebook va?
Jag tappade hakan lite där och han skrattade gott. Har fortfarande inte riktigt lyckats placera hur han stod i släktledet.

Maten var som jag redan visste - utsökt. Så blir det när man har en fru som är (en vansinnigt duktig) kock.
Och vi åt och vi åt... allt från hummer och räkor till älgspett och kycklingspett samt en mängd annat gott och smaskigt.
Den fria baren nämner jag inte. Men den var ganska välbesökt. Det kan vi säga.

90 människor. Ingen karatefylla. Nästan. Men när den lilla flickan somnade på trappen så lyfte vi in henne och lade henne i hallen. Hon var nog lite trött. Och förmodligen överjävligt bakis dagen efter!
Ack ja, att vara 20 år var kanske inte alltid vackert när jag tänkte efter! :)
(Hoppas du överlevde utan urinvägsinfektion och förkylning, Johanna!) ;)

Det var flera vackra tal, lekar och lite dans. Med andra ord allt som sig hör och bör på en sådan här tillställning.
Vad jubilanten fick? Pengar som skall gå till en jaktresa i Skottland. Jag är övertygad om att det kommer bli hans drömmars resa och jag är redan nu nyfiken på berättelserna jag hoppas att få höra efter åt!

Jag avslutar med att säga Tack.