Sjukstuga och VAB!
Såklart jag visste att vi inte skulle slippa undan. Det är mer regel än undantag att ungarna blir kräksjuka. Man kan helt enkelt inte komma undan skiten.
Det vore ju dock bra om man hade någon liten jävla aning innan det kom... Så man kunde ladda med blåbärssoppa, varma koppen och annat.
För det där med att ta sig ut med kräksjuka barn är ... inte helt lätt. Och jävligt fel mot omgivningen om man säger så.
Anyone? Någon som vill svänga förbi med supplies imorgon tro?
Har tappat räkningen på antal spyor men jag blir lika faschinerad varje gång över hur mycket och ofta man som liten kan få ur sig saker. Både från det ena och det andra hållet helt enkelt.
Min stackars lilla människa.. Helt slut är hon nu.
Mellan första och andra kaskaden var hon så trött att hon somnade sittande i soffan medan jag bäddade om hennes säng... Lilla pluttan... Det är verkligen inte lätt att vara magsjuk. Hua!
Men hon tar det bra. Mellan varven skrattar och skämtar hon... och gråter lite. Såklart.
Hon sade för en liten stund sedan när jag frågade hur hon mådde:
"Mamma, jag har kräkits! Massa! Och nu är jag himske lessen!" ....med darrande underläpp...
Herrejesus, har jag nämnt hur mycket jag älskar den ungen?
Och ok, det är hemskt att säga... Men det finns lixom en liten fördel med att hon blir sjuk såhär. Liten och ynklig och allt det där ni vet...
Hon blir så v ä l d i g t kärvänlig och gosig. Hon klappar, gosar och berättar om och om igen hur mycket hon älskar mig.
Och lika många gånger fräter min kärlek sönder alla hudceller jag har och jag smälter. Som en pöl.
Min lilla, kloka, vackra människa!
Jag håller tummarna för att det här går över a.s.ap nu!
Liten har en semestertripp till mormor´n att se fram emot i helgen. Oj, som hon längtar.
Mamman och karln skall med på semester. Mer om det senare.
Har varit uppe sedan 05,40 imorse och bokstäverna dansar dubbel samba bortöver. Jag misstänker jag behöver sova lite. Någon minut eller tre kanske. Innan det är dags för mer tröstande, torkande och skurande.
O andra sidan... Jag torkar så gärna hennes spyor, jag byter hennes sängkläder, jag vyssjar, läser godnattsagan igen och stryker över ryggen när hon ulkar.
För just hon. Den där lilla varelsen. Hon har gett mig allt. Nu är det min tur att ge henne allt. Genom resten av livet.
. Och jag ser fram emot - V A R J E - dag!
Men nu... innan jag ramlar omkull. För jag har redan somnat till två gånger här framför skärmen nu.
Och där tog det nog stopp. Jag vaknade en timme senare. Så inlägget kommer idag istället för inatt.
Det positiva är att ungen inte kräkts mer och jag hoppas att det inte blev värre än såhär den här gågen! Förra året hade vi nämligen TRE varv med det här spyandet! Måtte det inte bli likadant denna gången!
Så idag tar vi en mys och gosdag. Hämtar kraft och laddar för helgen! Det blir bra!
Har Ni klarat Er undan sjukdomarna den här vintern?
Några supertips för att hålla Er friska och krya? :)
Brainsurgery...
Jag spenderar helgen framför en sådan här. Helt ok, faktiskt.
Trots att det fortfarande känns aningen perverst att behöva upp, klä på sig och ut innan klockan är sju. Som igår. Idag börjar jag nio så det får man väl lov att säga är överkomligt!
I varje fall om jag ljuger lite och sitter och gäspar käken ur led samtidigt. Wich reminds me - Måste ha strumpor. Kalla fötter!
Kom hem till ett tokstädat hem igår. Golven (som jag skulle skura med moppen som mysteriskt var försvunnen ...och nej, det var inte den sämsta ursäkten ever) var skurade, lägenheten städad och tvätten fixad.
Fläskytterfilén låg i marinad på bänken.
Behöver jag nämna att jag var en lycklig flickvän igår?
Talibanen var om än inte mer lycklig. Hon hade spenderat dagen dels i pulkkabacken och dels på kalas.
Väry bra kombo!
Dags att hitta de där strumpoorna samt andra skor där lilltårna inte skaver.. på ovansidan. Påminna ungen för 36:e gången om att äta upp sin frukost och sno karlns termosmugg... (som jag så fint gav honom i present när han kom hem i fredags)
Vad hittar ni på i helgen mina vänner?
Har ni gjort något skoj?
Hidden Stars...
...Klicka på bilden för att komma till lapptäcksgudinnan...
Jag har haft privilegiet att träffa många underbara människor under åren som jag har bloggat.
Vissa av Er har jag träffat på nyligen medan vissa har hängt med i flera år.
Tia - vi kan kalla henne det är en av det som hängt med i några år nu... Ungefär sedan Talibanen låg i magen och kallades för Tarzan skulle jag tro.
Då jag var övertygad om att det låg en liten pojkbäbis därinne som kulle heta Nathaniel.
Jag minns inte riktigt men vi sprang på varandra när hon lottade ut babytäcken/lapptäcken. Jag blev såld. Dom var så vansinnigt fina. Jag menar . kvinnan är vansinnigt och då menar jag VANSINNIGT duktigt på det hon gör.
Det slutade i alla fall med att jag plötsligt hade välrdens finaste babytäcke i min ägo.
Sanna älskade att ligga på det och kika och utforska alla figurer som fanns på det.
Tyvärr var det en av sakerna som blev förstörda i branden. Som så mycket annat.
Jag var ganska förkrossad. Det är ju de där personliga sakerna som verkligen betyder så jädra mycket!
Men snälla, söta, fina kvinnan - gjorde ett nytt. Samt även med en hyllning till älskade Herr Greger, min kattskatt och "förstfödde" på. Hon tänkte verkligen på allt.
Inte nog med det - innan jul kom en liten tyst kommentar om vi hade kvar samma adress. Om hon fick lov att skicka oss en julklapp.
Denna snälla undebara människa som jag tyvärr ännu aldrig fått chansen att möta irl ännu.
Det Ni ser på bilden ovan var det vi fick.... Samt ännu ett par supersöta grytlappar med julmotiv som jag självfallet inte fick fotat innan jag fick tummen ur och skriva det här inlägget! Grytlapparna som jag blivit så förälskad i eftersom de är så vansinnigt söta...
Har varit på väg att köpa dom i ett par år nu men det har alltid kommit saker imellan.. såsom ekonomisk kris och att Tia haft lite för mycket att göra! :)
Men nu är dom äntligen mina!
Kudden ni ser är Sannas - Hon älskar den och vi brukar sjunka till den på kvällarna. Den bor i Sannas rum och går under lite olika namn. Just nu heter den bara Blubb!
Jag vet inte hur jag skall kunna återgälda henne.
Kvinnan är fantastisk!
Kika in i hennes blogg för att se allt det fantastiska hon har pysslat ihop. Jag lovar att ni inte blir besvikna!
Tack, snälla, rara Tia!
Jag hoppas jag en gång får chansen att bjuda dig på fika och diskutera allt det där mellan himmel och jord med dig!
Du är en av människorna som gör världen till en vackrare plats!
Stor kram från mig och Liten Skrothög! ♥
Tia - vi kan kalla henne det är en av det som hängt med i några år nu... Ungefär sedan Talibanen låg i magen och kallades för Tarzan skulle jag tro.
Då jag var övertygad om att det låg en liten pojkbäbis därinne som kulle heta Nathaniel.
Jag minns inte riktigt men vi sprang på varandra när hon lottade ut babytäcken/lapptäcken. Jag blev såld. Dom var så vansinnigt fina. Jag menar . kvinnan är vansinnigt och då menar jag VANSINNIGT duktigt på det hon gör.
Det slutade i alla fall med att jag plötsligt hade välrdens finaste babytäcke i min ägo.
Sanna älskade att ligga på det och kika och utforska alla figurer som fanns på det.
Tyvärr var det en av sakerna som blev förstörda i branden. Som så mycket annat.
Jag var ganska förkrossad. Det är ju de där personliga sakerna som verkligen betyder så jädra mycket!
Men snälla, söta, fina kvinnan - gjorde ett nytt. Samt även med en hyllning till älskade Herr Greger, min kattskatt och "förstfödde" på. Hon tänkte verkligen på allt.
Inte nog med det - innan jul kom en liten tyst kommentar om vi hade kvar samma adress. Om hon fick lov att skicka oss en julklapp.
Denna snälla undebara människa som jag tyvärr ännu aldrig fått chansen att möta irl ännu.
Det Ni ser på bilden ovan var det vi fick.... Samt ännu ett par supersöta grytlappar med julmotiv som jag självfallet inte fick fotat innan jag fick tummen ur och skriva det här inlägget! Grytlapparna som jag blivit så förälskad i eftersom de är så vansinnigt söta...
Har varit på väg att köpa dom i ett par år nu men det har alltid kommit saker imellan.. såsom ekonomisk kris och att Tia haft lite för mycket att göra! :)
Men nu är dom äntligen mina!
Kudden ni ser är Sannas - Hon älskar den och vi brukar sjunka till den på kvällarna. Den bor i Sannas rum och går under lite olika namn. Just nu heter den bara Blubb!
Jag vet inte hur jag skall kunna återgälda henne.
Kvinnan är fantastisk!
Kika in i hennes blogg för att se allt det fantastiska hon har pysslat ihop. Jag lovar att ni inte blir besvikna!
Tack, snälla, rara Tia!
Jag hoppas jag en gång får chansen att bjuda dig på fika och diskutera allt det där mellan himmel och jord med dig!
Du är en av människorna som gör världen till en vackrare plats!
Stor kram från mig och Liten Skrothög! ♥
...Minibäbis på första lapptäcket....
...Och drunkningsdöden var angiven...
Inatt hade jag skitmånga bra idéer om vad jag skulle roa Er med idag. Lite sådär att jag låg och fnissade för mig själv i sängen och tänkte att: Nu jävlar.. nu kommer dom nog skratta minsann. Håhåjaja!
Det var Innan jag somnade. Det var innan jag blev väckt av karln som ringde på skypen (som ofc är På i mobilen). Det var innan jag -återigen- somnade från karln i skype och vaknade av Talibanen -återigen- klockan två.
Jag och Talibanen höll bara på tills halv fem imorse. Det är skitkul det här!
Jag hade förstått om hon var ledsen, om hon var rädd eller om hon hade mardrömmar. Eller rentav separationsångest. Men det är ju inte det heller. Hon är helt enkelt bara skitvaken. Vill titta på tv. Prata. Leka med katterna.
Men Alltså.. Sorry baby... Du behöver mer än typ 4-5 timmars sömn. It´s not enough.
Så mamman är konsekvent. Tills ungen somnade om vid halv fem.
Sedan låg vi i koma tills lite efter sju. Morning has broken och allt det där ..
Några timmar senare har hjärnan kapitulerat, kaffet gör en bara jävligt dålig i magen och man undrar om man kanske vaknar om man försöker dränka sig i handfatet?
Dilemma: Det kan tänkas att jag somnar så fort jag blundar således är drunkningsdöden angiven!
Så var det kontentan av det här inlägget då... Jag hann att glömma bort den. Jag som var så jädra fyndig inatt.
Gör om, gör rätt.
Äsch vadfan... Jag testar metoden med handfatet helt enkelt!
Anyone - Finns det valium för barn? Narkos? Anything? Bur?
Det var Innan jag somnade. Det var innan jag blev väckt av karln som ringde på skypen (som ofc är På i mobilen). Det var innan jag -återigen- somnade från karln i skype och vaknade av Talibanen -återigen- klockan två.
Jag och Talibanen höll bara på tills halv fem imorse. Det är skitkul det här!
Jag hade förstått om hon var ledsen, om hon var rädd eller om hon hade mardrömmar. Eller rentav separationsångest. Men det är ju inte det heller. Hon är helt enkelt bara skitvaken. Vill titta på tv. Prata. Leka med katterna.
Men Alltså.. Sorry baby... Du behöver mer än typ 4-5 timmars sömn. It´s not enough.
Så mamman är konsekvent. Tills ungen somnade om vid halv fem.
Sedan låg vi i koma tills lite efter sju. Morning has broken och allt det där ..
Några timmar senare har hjärnan kapitulerat, kaffet gör en bara jävligt dålig i magen och man undrar om man kanske vaknar om man försöker dränka sig i handfatet?
Dilemma: Det kan tänkas att jag somnar så fort jag blundar således är drunkningsdöden angiven!
Så var det kontentan av det här inlägget då... Jag hann att glömma bort den. Jag som var så jädra fyndig inatt.
Gör om, gör rätt.
Äsch vadfan... Jag testar metoden med handfatet helt enkelt!
Anyone - Finns det valium för barn? Narkos? Anything? Bur?
Nu åker dom runt och slåss i rymden...
När Talibanen tittar på tv så går jag oftast runt och pillar, plockar eller sitter och läser. Såvida det inte är den där gosstunden innan natten när vi myser och äter kvällsmat.
(och jadå, jag använder tv´n som barnvakt ibland när ungen är skittrött och inte vill/orkar hitta på något)
Men jag blir allt mer och mer skeptisk. Jag menar - Vad i hela friden har hänt med barnprogrammen?
Vad hände med magin, fantasin och allt det där andra som var så ... -fint och tryggt- på våran tid?
Själv tar jag allt mer och mer till sagoböcker nu!
Nu åker dom runt och slåss i rymden, dom krigar, dom trycker ner varandra... I vrje fall i många av dagens barnprogram!
På min tid var det läskigaste barnprogrammet "Rädda Joppe" om jag inte minns fel.
Men jag blir allt mer och mer skeptisk. Jag menar - Vad i hela friden har hänt med barnprogrammen?
Vad hände med magin, fantasin och allt det där andra som var så ... -fint och tryggt- på våran tid?
Själv tar jag allt mer och mer till sagoböcker nu!
Nu åker dom runt och slåss i rymden, dom krigar, dom trycker ner varandra... I vrje fall i många av dagens barnprogram!
På min tid var det läskigaste barnprogrammet "Rädda Joppe" om jag inte minns fel.
Det var barnprogram som fick en att må bra.
Björnes Magasin, Astrid Lindgren, Bert, Kalles klätterträd och så vidare...
Inte ens McGyver var läskig.. Eller Poirot för den delen.
Här hemma är vi inget fan av barnkanalen. Mostly not. Det är väl på morgonen mest. Charlie och Lola.. och tandborstningen och påklädningen. Ungefär där ligger det. Annars är hon inte intresserad.
Pomos Piano tittar vi på , på fredagar om jag inte missminner mig.
Men hellre tittar hon på mina gamla inspelade vhs band eller sådant jag hittar på nätet... Och jag är tacksam för det!
Vad presenterar Ni för Era ungar? Vad tittar De på? Vad skulle Ni vilja att dom tittade på? Vad tycker Ni om dagens utbud av barnprogram?
Är det bara jag som är så jädra gammal och kinkig och muttrar över hur jävla mycket bättre det var förr?
Äre så?
Björnes Magasin, Astrid Lindgren, Bert, Kalles klätterträd och så vidare...
Inte ens McGyver var läskig.. Eller Poirot för den delen.
Här hemma är vi inget fan av barnkanalen. Mostly not. Det är väl på morgonen mest. Charlie och Lola.. och tandborstningen och påklädningen. Ungefär där ligger det. Annars är hon inte intresserad.
Pomos Piano tittar vi på , på fredagar om jag inte missminner mig.
Men hellre tittar hon på mina gamla inspelade vhs band eller sådant jag hittar på nätet... Och jag är tacksam för det!
Vad presenterar Ni för Era ungar? Vad tittar De på? Vad skulle Ni vilja att dom tittade på? Vad tycker Ni om dagens utbud av barnprogram?
Är det bara jag som är så jädra gammal och kinkig och muttrar över hur jävla mycket bättre det var förr?
Äre så?
Vuxenpoäng...
...
Det är vuxet med blommor. Det har vi lixom redan konstaterat! Skitvuxet!
Att hålla liv i dom - ännu vuxnare!
Men nu var det faktiskt inte det vi skulle komma fram till utan att Jag ... Har köpt mina första tulpaner.
Vita.
Ack, så vackert!
Och en ny duk. Alldeles tacksam för barnet att kladda på om hon skulle behöva det!
Lite vårlikt hade jag tänkt att säga .. och det kanske det är förvisso. Om man nu bortser från att det i skrivande stunnd är typ minus nio grader ute och grått.
Men vi kan bortse från det. För i mitt kök börjar det bli vår.
Och kan man kombinera vår inne och vinter ute så är ingen lyckligare än mig..
Så kan vi nog ha det fram tills april om inte annat!
Förövrigt så vill jag renovera. Göra om. Måla köksbordet vitt. Kan det vara något kanske?
Förövrigt så vill jag renovera. Göra om. Måla köksbordet vitt. Kan det vara något kanske?
Back on track...
Efter en lång helg och karln har flytt landet igen är man tillbaka igen.
Det har ju blivit lite så att man vill få ut det mesta av tiden av tiden han är här och inte bara sitta och ordbajsa framför en dator :)
På väg från dagis nu. Varit en sväng förbi det där jobbet. Kanske blir lite fler timmar. Tack och bock.
Hemma väntar tvätten, diskmaskinen och allt det andra...
Och en sjuk katt - måtte han bli frisk fort!
Och vet ni? Snön kom!! Är ni lika lyckliga som jag?
Skitgammal och ... Rutten!
Att kalla sig "tant" kändes plötsligt så in i helvete mer befogat när man planterar om blommor, lyssnar på trubadurmusik och sörplar kaffe!
Faktum kvarstår: mina fingrar är varken gröna, bruna eller vita när det kommer till blommor. Dom är ruttna!
Antar dock heller inte att man kan anställa någon och dra av det på RUT-avdraget för att ta hand om skiten?
Tips anyone?
Och ja, jag hatar plast!
Och ja, jag skall köpa: må bra och väx-dig-frodig dryck åt dom imorgon!
Och nej, dom får inte kosta en miljon!
Btw: med tanke på vintern som gick åt skogen - kan man plantera i balkonglådorna snart eller?
Nu när jag lixom är i farten!
Nu får ni ta mig fasen bidra lite här!
...en softare, skönare, version...
Här sitter jag och borde egentligen hänga den där tvätten som blev klar för en timme sedan. Jag borde byta sängkläder, fixa disken och städa talibanens rum. Förmodligen 300 saker till som jag medvetet förträngt för att det är så inihelvete tråkigt!
Istället sitter jag här och surfar trubadurmusik på youtube och förfäras över hur fruktansvärt många tråkiga bloggar det finns och undrar hur rolig jag själv är på en skala?!
Inte så jävla rolig att det stör kom jag fram till. Inte så jävla ofta i alla fall.
Kanske lite när ni får sådana där smaskiga storys som den om när jag träffade retard-ligget på Ica tillexempel. Det var ju ganska roligt. Det kan jag oxå tycka nu några år i efterhand.
Just då var det jävligt jobbigt.
Jag har kanske inte berättat att han är stammis på stället jag jobbar nu? Tack så jävla mycket!
Karma anyone?
Men jag kastar över bollen till Er nu.. för ni är faktiskt så väldigt många här inne nu att ni faktiskt får börja göra Era röster hörda lite!
Det här kommer aldrig bli någon Kissi, Pissie, fjant, blondie blogg. Det kommer alltid vara min lilla bit av stjärnhimlen det här. Min ventilatior. Min fristad.
Och här existerar ingen jävla dagens outfit!
Men jag vill veta: Hur fastnade Ni här? Varför? Vad är det egentligen NI vill läsa om?
Det är ju roligare att komma med grejer som jag vet att ni uppskattar än mitt stundals eviga ordbajsande lixom. Det är ju inte så fasligt upphetsande varken för Er eller mig!
So shoot - Kom igen! Var inte så jädra tysta nu!!
Jag VET att ni kan!
Seså... Precis här under.. där skriver ni!
Festivalsommar!?
Dräggla sig lite, längta sig lite.
Jeez, vad jag önskar mig en redig festivalsommar.
Massa pengar underlättar såklart.
Anyone?
Peace and Love i Borlänge bjuder so far på:
Winnerbäck, Melissa Horn, Arch Enemy och Dropkick Murphys m.fl
Metaltown i Göteborg bjuder på:
Slayer, Anthrax, Sabaton, Lamb of god m.fl.
Wacken i Tyskland bjuder på:
Ministry, Axel Rudi Pell, Cradle of filth, Dimmu borgir, Paradise Lost, Scorpions, Amon Amarth, m.fl
Sist men inte minst: Sweden Rock som bjuder på:
Mötley crüe, Dimmu borgir, Mastodon, Exodus, Girlschool, Katatonia, Lynyrd skynyrd, Nationalteatern, Ugly kid joe.
Självfallet tillkommer många fler band och artister. Men detta är ett litet axplock som hade förgyllt min sommar. Så anyone... bara att skicka hit biljetter, pengar och backstagepass! ;)
Mötley crüe, Dimmu borgir, Mastodon, Exodus, Girlschool, Katatonia, Lynyrd skynyrd, Nationalteatern, Ugly kid joe.
Självfallet tillkommer många fler band och artister. Men detta är ett litet axplock som hade förgyllt min sommar. Så anyone... bara att skicka hit biljetter, pengar och backstagepass! ;)
Är det någon av Er som har festivalplaner? Vilka vill ni i sådana fall helst se?
Finns det någon annan festival jag Borde kolla upp?
Finns det någon annan festival jag Borde kolla upp?
(och jadå, det är fortfarande gratis att drömma... inte kräver det barnvakt heller) :)
När apatin får ge vika...
Favoritdagen kom. Måndagen. Fina, underbara vardag!
Älskade rutiner. Om man bortser från karln som plötsligt befinner sig i ett annat land och inte återkommer förren på fredag. Dislike.
Vi har röjjt, borrat upp hyllor, lampor och draperier.
Vi har bakat chockladbollar. Lekt. Pysslat och sjungit högt.
Jag har jobbat, hamnat i tröttkoma och varit vansinnigt effektiv.
Det har varit en annorlunda helg på många vis.
Det känns konstigt men förbannat skönt att ha tagit sig ur apatin. Det är alldeles fantastiskt att kunna vakna på morgonen och hålla sig vaken mer än i bara någon och inte tro att man är nära döden för att man inte får sova.
Det är ett jävligt bra tecken. Det är ännu ett tecken på att saker faktiskt håller på att vända.
Låt mig få leva kvar i det här nu. Det är min tid nu. Det är min tur att hitta lugnet och själaron nu!
Och med tanke på min nyfunna energi skall jag nu barnvakta ett par timmar, laga middag och plocka bort julen. (Jag som aldrig plockar bort julen innan februari!)
Har NI plockat bort julen/hur länge får den stanna? Plockar ni fram annat som substitut? Ha en riktigt fin måndag mina vänner!
Flytningar eller flyktingar?
Såg en reklambanner i ögonvrån när jag slösurfade på facebook i morse: "Har du problem med flyktingar?"
Inser efter att ha tappat hakan lite lätt att det står: "Har du problem med flytningar?"
Spontan känsla: Dilemma!
(och nej, det här har inget med främlingsfientlighet att göra!)
Twitter...hjälp en tant!
Alltså.. nu när ni är så jädra många här inne...Någon Måste väl kunna av Er?!
Kan någon av er vänligen förklara hur i hela friden man får in sitt twitterflöde här?
Vavava?
På barnspråk dårå. Så jag fattar. Tant är lixom inte helt med i all den här nya tekniken!!
Tack. Tack och jättetack på förhand!
Ibland gör man ju bort sig dårå...
Förmiddagskoman kom och petade mig i ögat nyss. Sådär vansinnigt hårt så att man bara vill blunda och titta på insidan ögonlocken lite.
Bara tio minuter. Fem minuter.
Ok, Ok... Jag offrar väl hela högerhanden om det skulle vara så bara för en liten kvarts sömn!
Mitt i min -jag måste sova men jag får inte- speach för mig själv började jag minnas en episod från förra året.
Ett telefonsamtal... som slutade måttligt pinsamt.
Jag skrev om den här i bloggen redan då, men det är värt att dela med sig av igen till er nya. I alla fall om ni vill ha ett gott skratt!
Somna INTE i telefon helt enkelt! <-- Läs här!
Har NI några pinsamma sömnepisoder?
Somnat ute, i telefonen, på krogen, i bilen, i skolan?
Bonding time friends!
By the way så kickar vi igång dagen med denna idag...
Bara tio minuter. Fem minuter.
Ok, Ok... Jag offrar väl hela högerhanden om det skulle vara så bara för en liten kvarts sömn!
Mitt i min -jag måste sova men jag får inte- speach för mig själv började jag minnas en episod från förra året.
Ett telefonsamtal... som slutade måttligt pinsamt.
Jag skrev om den här i bloggen redan då, men det är värt att dela med sig av igen till er nya. I alla fall om ni vill ha ett gott skratt!
Somna INTE i telefon helt enkelt! <-- Läs här!
Har NI några pinsamma sömnepisoder?
Somnat ute, i telefonen, på krogen, i bilen, i skolan?
Bonding time friends!
By the way så kickar vi igång dagen med denna idag...
Pruttkalas!
Hilfe!
Imorgon kommer karln tillbaka och jag inser att jag inte kommer kunna prutta förren på måndag.
Gissa vem som skall ha pruttkalas i pyjamas och jävligt hög musik imorgon??!
Ja, men då säger vi så!
Ensamma blyga med pruttbesvär - Ni är alla välkomna!
Godnatt på Er!
Imorgon kommer karln tillbaka och jag inser att jag inte kommer kunna prutta förren på måndag.
Gissa vem som skall ha pruttkalas i pyjamas och jävligt hög musik imorgon??!
Ja, men då säger vi så!
Ensamma blyga med pruttbesvär - Ni är alla välkomna!
Godnatt på Er!
När man ser livet passera...
Har gått igenom tusentals bilder. Flyttat dom från Skydrive till en extern hårddisk.
Hujedamig vad det känns lättare i hjärtat nu. Jag lovar!
Jag har ju som en del av er gamla läsare vet haft en del datorkraschar. Allt försvinner.
En bit av hjärtat. För en med så jävla dåligt minne som mig så blir det - en del av livet, som försvinner.
Det är ju mina minnen vi pratar om.
Mina pusselbitar.
Att titta igenom de här korten idag gjorde mig både glad, ledsen, varm och sorgsen.
Så mycket som har hänt. På bara några år.
Det känns som en livstid. Som flera olika liv.
Ibland undrade jag om det verkligen var jag.
Jag såg en flicka med sorgsna, svarta ögon som kravlade på botten.
Som hade tappat framtidstro och livslust.
Som levde på lånad tid och förbjuden lycka.
Jag såg förnekelse. Förträngelse och fasa. Samtidigt som jag minns de vackra. Det som var fint. För det var mycket fint även då. På sitt konstiga, vridna vis.
Man kan väl kanske säga att det inte var helt på rktigt? Eller så var det precis det, det var.
För man levde. Precis just då. I nuet. Från hand till mun. Från dag till dag. Och man visste aldrig vad som väntade .
På den tiden trodde jag inte jag skulle överleva. Eller så var de ni andra som inte trodde det?
Jag var upptagen med allt annat. Jag hann inte riktigt känna efter. Jag ville väl helt enkelt inte.
Det var på den tiden en övernattningsväska bestod i en tandborste, varma koppen, samarin, treo och ett par rena trosor i handväskan och en bag in box i handen.
Men någonstans där bland alla bilder så blev ögonen varma. Glada. Trygga.
Jag såg inte längre lika jagad ut.
Jag blev gravid.
Livet ändrades. Människor sållades bort. Prioriterna blev annorlunda. Livet vändes helt upp och ner.
Där någonstans började jag se mig för mig.
Jag var någon jag var tvungen att ta hand om.
Sedan har det gått i vågor. Det gör allas liv. Ingen har det väl någonsin helt perfekt?
Man drömmer alltid om det man inte har.
Mina ögon blev aldrig lika svarta och sorgsna igen.
Jag är tacksam för alla minnen. Jag är tacksam för alla bilder som förevigat dom.
Men jag är glad att de är just minnen.
Jag är tacksam för det livet jag lever nu.
Det går åt rätt håll och jag känner frisk, ren luft under mina vingar.
Och idag ... just idag ler jag och har hopp i ögonen!
Som levde på lånad tid och förbjuden lycka.
Jag såg förnekelse. Förträngelse och fasa. Samtidigt som jag minns de vackra. Det som var fint. För det var mycket fint även då. På sitt konstiga, vridna vis.
Man kan väl kanske säga att det inte var helt på rktigt? Eller så var det precis det, det var.
För man levde. Precis just då. I nuet. Från hand till mun. Från dag till dag. Och man visste aldrig vad som väntade .
På den tiden trodde jag inte jag skulle överleva. Eller så var de ni andra som inte trodde det?
Jag var upptagen med allt annat. Jag hann inte riktigt känna efter. Jag ville väl helt enkelt inte.
Det var på den tiden en övernattningsväska bestod i en tandborste, varma koppen, samarin, treo och ett par rena trosor i handväskan och en bag in box i handen.
Men någonstans där bland alla bilder så blev ögonen varma. Glada. Trygga.
Jag såg inte längre lika jagad ut.
Jag blev gravid.
Livet ändrades. Människor sållades bort. Prioriterna blev annorlunda. Livet vändes helt upp och ner.
Där någonstans började jag se mig för mig.
Jag var någon jag var tvungen att ta hand om.
Sedan har det gått i vågor. Det gör allas liv. Ingen har det väl någonsin helt perfekt?
Man drömmer alltid om det man inte har.
Mina ögon blev aldrig lika svarta och sorgsna igen.
Jag är tacksam för alla minnen. Jag är tacksam för alla bilder som förevigat dom.
Men jag är glad att de är just minnen.
Jag är tacksam för det livet jag lever nu.
Det går åt rätt håll och jag känner frisk, ren luft under mina vingar.
Och idag ... just idag ler jag och har hopp i ögonen!
Det här kallar vi seger!
Vaknar. Skum känsla i kroppen. Något är fel. Något stämmer inte.
Tittar på klockan. Den är 04.06.
Jag ligger ensam i sängen.
Ingen vaken Taliban som tycker livet är tråkigt och att morgonen började redan klockan två på natten.
Ingen som tjatar om fel nappar, drar mig i håret, vill ha min kudde eller sparkar mig i magen.. (ofrivilligt)
Jag ler stort och tänker: Seger!
Ett-Noll till tröttmamman. (om vi bortser från att jag egentligen ligger 37 poäng efter)
Allt efter denna tiden kan egentligen klassas som en ok tid att komma till min säng.
Fan, vad bra.
Jag sade ju att saker och ting var påväg åt rätt håll.
Gjorde jag inte? Oh well, bitterfittan i mig får ge vika nu.
Det ÄR på väg åt rätt håll nu! Jag lovar!
Så vad säger ni? Vi sover väl lite till va?
I kejsarens nya kläder. Utbredd över en så stor yta som bara möjligt över hela sängen.
Ensam!
Godnatt på Er vänner!
Ofrivilligt sömnlös aka Talibantrots?
Talibanen har många ideér. Bra som dåliga.
En av de sämre är väl att gå upp mitt i jävla natten för att sova i min säng.
Själva delen med att sova i min säng är väl helt ok... Om hon bara hade somnat om.
Ofta somnar hon inte om. Nej, det är inte för att hon lägger sig för tidigt. Eller att hon sover för länge. Hon lägger sig vid 19-20 tiden och går upp vid 7-8 tiden på morgonen. Helt normalt för en tre-åring skulle jag tycka
Men att vakna vid 1-2 tiden på morgonen. Klarvaken.. och hålla låda till 5-6 på morgonen Innan hon somnar om igen...
Det börjar bli -lite- tröttsamt.
Är det en fas? Hur länge varar den?
Hur har Era barn varit? Har ni haft liknande problem? hur hanterar/hanterade ni det?
//väldigtskittröttmammasomförsökervarakonsekventnätternaigenom.
Promenader är roten till mycket gott...
Ibland får man oväntat mycket ut av att ta en promenad.
Blev inplockad på mer jobb.
Blev lycklig och lugn i själen av snön som föll.
Bjöd in mig själv på te hos fina vännen C.
Släppte loss Talibanen och all of a sudden hade vi fått middag alá toast!
Fab!
Snart är det hem och läggdags. Dagis imorgon.
Satan i gatan vad vi behöver komma in i rutinerna igen!
Karln har åkt flygplan till jobbet som ligger i grannlandet och jag hoppas jag kanske kan få lite fason på kaoset som råder i min icke feng shui inredda lägenhet!
(men helvete, vad fint det börjar bli!)
Har ni fått någon snö idag?
Har ni hittat tillbaka till rutinerna igen?
I en kall idrottshall...
Man skulle väl egentligen inte tro det var sant.
Rättelse: När jag slutade gymnasiet (med buller och bång) Visste jag att jag aldrig mer frivilligt kom att sätta mina fötter i en kall, trist gymnastiksal.
Ack, så fel man kan ha.
Jag gjorde nämligen det igår. Jag, Talibanen och K drog iväg till Gotha Cup och kollade innabandy.
How cool isn´t det lixom dårå?!
Jo, jag menar väl det!
Nej, ok.. jag skall väl erkänna att det finns bakomliggande orsaker. Orsaken kan heta Emil. Emil är 16 år och Talibanens nya kärlek.
Behöver jag säga att Talibanen var överlycklig?
Och mer tindrande ögon när hon fick pussa Emil på kinden och ge honom en kram har jag väl aldrig skådat.. Det är lycka det..För både mor och barn.
(Martina .. du skulle älskat honom. hö hö!)
Avslutade kvällen med ett finbesök av Skåningarna. Några timmars pratande, ett par glas rött och lite bakgrundsmusik. Ungefär så. Komplett fredagskväll.
Att man sedan är helt jävla ur gamet och inte är van vid att jobba hela dagen, åka iväg, komma hem sent och sedan vara social är en annan femma.
Hade tydligen sovit som en död och hotat karln då han för inte mindre än Tredje gången väckt mig och bett mig sluta gnissla tänder.
"Väcker du mig en gång till så slår jag in tänderna på dig" ...Snark!
Fi fan.. Det är tur man är så in i helvete charmig när man sover.. kunde ju lätt blivit pinsamt annars. -host-
Jag tänkte säga att vi tar väl kvällen nu... tills jag insåg att klockan var 22.05. Jag borde kanske hålla mig vaken en timme till?
Det får bli Berlinerpopplene på DVD.. Om jag får karln att gå med på det!
Godnatt mina vänner!
Ack, så fel man kan ha.
Jag gjorde nämligen det igår. Jag, Talibanen och K drog iväg till Gotha Cup och kollade innabandy.
How cool isn´t det lixom dårå?!
Jo, jag menar väl det!
Nej, ok.. jag skall väl erkänna att det finns bakomliggande orsaker. Orsaken kan heta Emil. Emil är 16 år och Talibanens nya kärlek.
Behöver jag säga att Talibanen var överlycklig?
Och mer tindrande ögon när hon fick pussa Emil på kinden och ge honom en kram har jag väl aldrig skådat.. Det är lycka det..För både mor och barn.
(Martina .. du skulle älskat honom. hö hö!)
Avslutade kvällen med ett finbesök av Skåningarna. Några timmars pratande, ett par glas rött och lite bakgrundsmusik. Ungefär så. Komplett fredagskväll.
Att man sedan är helt jävla ur gamet och inte är van vid att jobba hela dagen, åka iväg, komma hem sent och sedan vara social är en annan femma.
Hade tydligen sovit som en död och hotat karln då han för inte mindre än Tredje gången väckt mig och bett mig sluta gnissla tänder.
"Väcker du mig en gång till så slår jag in tänderna på dig" ...Snark!
Fi fan.. Det är tur man är så in i helvete charmig när man sover.. kunde ju lätt blivit pinsamt annars. -host-
Jag tänkte säga att vi tar väl kvällen nu... tills jag insåg att klockan var 22.05. Jag borde kanske hålla mig vaken en timme till?
Det får bli Berlinerpopplene på DVD.. Om jag får karln att gå med på det!
Godnatt mina vänner!
Happy new year och allt det där igen ....
Nyårsafton i bilder. (väldigt få dock)
Det var vackrare än vad det såg ut.
Jag brukar inte fira nyår. Egentligen. Jag tycker det är en hype. Menlöst.
Raketer är vansinnigt fint men det är ungefär det och inte så mycket mer. Jo, det är klart. Man måste vara finklädd och äta en bättre middag med.
Om det nu skall vara rätt.
Jag hade verkligen inga ambitioner om det i år. Alls.
Tanken var att jag och Talibanen skulle fira. Sedan skulle jag blogga in det nya året eller något liknande.
Tji fick jag när den där karln kom och släpade mig till Skåneland.
Packa sig själv och taliban, fixa kattvakt och swosh så var man plötsligt som i en annan del av världen...(där dom pratar lite konstigt) :)
Herre min je... Min nervositet blåstes bort på ett par timmar. Sällan har jag känt mig mer välkommen, varmt mottagen och "med i gänget"
Jag är ju ofta en sådan där som sitter tyst och livrädd i ett hörn tills de flesta, inklusive mig själv har fått en flaska vin eller så innanför klänningen.
Men inte i år. Inte alls.
Talibanen hittade en ny älskling som vi kan kalla för Emil. Emil är 16 år, alldeles tyst och jättesöt. Sanna fastnade totalt. Imorgon blir det lycka för då skall hon nämligen få se honom spela innebandu här i Göteborg! Tänka sig... Min lilla tjej :)
I övrigt blev kvällen lång. Precis som det Skall vara när man träffar nya vänner.
Jag misstänker att klockan hade hunnit bli närmare morgon när vi väl ramlade i säng.
Men vad gör väl det? Nyårsdagen är till för att slappas på. Det tyckte nog även talibanen som var fullt glad med att mysa med Emil och gå och peta och dra i oss andra :)
Man kan väl kanske inte säga att lilla damen saknar uppmärksamhet!
Nyårsdagen avslutades med ett två timmar långt bad i en jacuzzi på altanen. Plats för 7 pers. Varav en liggdel.
Skittråkigt. verkligen. 37 grader varmt vatten. Nattsvart himmel och soft belysning i vattnet.
Man kan säga att det var som två timmar i himlen!
Tack och återigen så himla mycket tack!
Hemgång på måndagen.
Trist men samtidigt skönt att komma hem till vardagen igen. Att få börja jobba lite. Få talibanen på dagis.
Men det här är minnen jag kommer leva länge på. Det är av sådana här små resor man samlar kraft för att stå ut med vardagen här hemma. Även fast jag just nu är jävligt kär i min vardag.
-Jävligt- kär!
Imorgon väntar jobb igen. Jag borde slänga mig i duschen och sängen.
...Och imorgon kommer Skåningarna hit.. Ack, så väldans trevligt. Ni är saknade!...
Changes.. again...
Har fördrivit tiden som en lat hemmafru idag.
Kikat på att karln har sorterat strumpor och fixat tvätten och sådär. Nåja, nåja.. viss cred till mig som faktiskt lade in den i skåpen dårå. Tack så mycket.
Sedan värmde jag bakpotatisen i micron med. Två minuter. Och dukade fram.
Är ju almost, väry nära titeln årets Housewife här. Nu fattas det bara en jävla massa pengar som jag kan bränna på onödiga saker! Alá Maria Montezami style typ. Ni fattar!
Och medan det snarkas högt från sängen så passar jag på att nörda och knåpa lite med en ny design (läs: svära och ta tre cigaretter i två bloss) så att det kan bli lite förändring till det bättre här inne.
Det är är för mörkt helt enkelt.
Mitt liv, min blogg och jag behöver förändring!
Ikväll så - Bakar vi frallor eller bär ner och hämtar upp saker till/från källaren?
Vad röstar ni på?
Vad hittar Ni på ikväll?
Det går bra nu...
...Sådant här väder vill jag ha...fuck Off Emil....
Det börjar ske en del förändring i hemmet. Vilket verkligen, verkligen var på tiden.
Det har kommit lite saker i på väggarna i badrummet, talibanen har fått hyllor i sitt rum. So far, två stycken som kan underlätta lite...
Fönster har fått hela(re) tätningslistor runt sig och gardinerna fladdrar inte längre. Skönt.
Och en hel del annat smått och gott.
Som om inte det vore nog har jag spenderat de två sista dagarna bakom en kassa-apparat i röd skjorta.
Ingen kan kalla det för hjärnkirurgi men vad fan, vad skönt det känns att livet inte bara står på "hold" längre.
Det går Framåt.
Nu åker vi och hämtar Talibanen innan vi far till Jysk för att kolla in en rullgardin och en avskiljare till vardagsrummet.
Jag är Lite trött på att sängen tar upp i princip -hela- vardagsrummet.
Lever man på liten yta får man försöka göra det bästa av skiten helt enkelt!
Hur bor Ni?
Stort/Litet/Och hur Många människor?
2012... And we are standing strong!
Reducerad, lycklig och fortfarande med ljudet av raketer och stjärnglitter innanför huden.
Det blev en kväll fylld av allt det där som gör livet vackert.
Fina vänner, vansinnigt god mat, musik och prat tills klockan hade passerat läggdags både en och tre gånger!
Vi sköt raketer både med och utan Liten och jag tror nog att vi var lika fascinerade båda två. Det är något visst med fyrverkerier!
De bringar framtidstro!
Dags att få i sig lite mat och bege sig ut för lite frisk luft.
Det kan verkligen behövas idag!
Avslutar med att säga tack till alla inblandade för en most perfect kväll!
Tack för att ni tog emot mig med öppna, varma armar!
Och till alla Er som förgyllt mitt 2011: Tack! Ni är så inihelvete bra och jag älskar Er!
