Jag vill dela allt det där vackra...
Frukost is done.
Onsdag - Några timmars jobb innan det väntas ett par dagars ledighet.
Kaffe, sol och en värme som inte är lika påtaglig som föregående dagar. Ack, så skönt!
Det kan bli lite för mycket av det goda med.
Och jag försöker att inte hetsa upp mig ... men kanske kan vi få den möjligheten att flytta nu.
Kanske finns det en lägenhet till oss.
En möjlighet att äntligen komma härifrån. Börja om. Göra om, göra rätt!
Just nu verkar det lovande... Men det har det ju å andra sidan gjort innan med.
Jag vill så vansinnigt gärna komma hem till mitt hav och mina klippor. Får jag som vi vill nu så kommer vi ha fem minuters promenad till stranden. Ha familjen nära.
Både den biologiska och den jag ser som de mina trots att samma blod inte rinner i våra ådror.
Men det blir lätt så när man kännt varandra hela livet och de hela tiden funnits i hjärtat.
Det hade varit så himla fint!
Att kunna släppa ut liten... att låta henne vara barn, bara lite längre.
Här i Ghettot växer de upp så fasligt fort.
Jag vill så gärna skydda henne mot den hårda ytan barnen här verkar ha. Skydda henne mot språket och handlingarna.
Barn har rätt att få vara barn.
Jag vill dela allt det där vackra jag växte upp med helt enkelt. Jag vill komma hem. Börja andas igen. Sova på nätterna utan alla mardrömmar som jagar och sliter...
Jag vill släppa allt som varit. Lägga de här åren bakom mig. Avsluta ett kapittel och börja ett nytt.
Det är dags nu och jag har väntat så väldigt, väldigt länge!
Håller ni en tumme är ni snälla... Jag behöver verkligen det!
Jobb var det ... Men vi hörs lite senare mina vänner!
Au revoir!
Kaffe, sol och en värme som inte är lika påtaglig som föregående dagar. Ack, så skönt!
Det kan bli lite för mycket av det goda med.
Och jag försöker att inte hetsa upp mig ... men kanske kan vi få den möjligheten att flytta nu.
Kanske finns det en lägenhet till oss.
En möjlighet att äntligen komma härifrån. Börja om. Göra om, göra rätt!
Just nu verkar det lovande... Men det har det ju å andra sidan gjort innan med.
Jag vill så vansinnigt gärna komma hem till mitt hav och mina klippor. Får jag som vi vill nu så kommer vi ha fem minuters promenad till stranden. Ha familjen nära.
Både den biologiska och den jag ser som de mina trots att samma blod inte rinner i våra ådror.
Men det blir lätt så när man kännt varandra hela livet och de hela tiden funnits i hjärtat.
Det hade varit så himla fint!
Att kunna släppa ut liten... att låta henne vara barn, bara lite längre.
Här i Ghettot växer de upp så fasligt fort.
Jag vill så gärna skydda henne mot den hårda ytan barnen här verkar ha. Skydda henne mot språket och handlingarna.
Barn har rätt att få vara barn.
Jag vill dela allt det där vackra jag växte upp med helt enkelt. Jag vill komma hem. Börja andas igen. Sova på nätterna utan alla mardrömmar som jagar och sliter...
Jag vill släppa allt som varit. Lägga de här åren bakom mig. Avsluta ett kapittel och börja ett nytt.
Det är dags nu och jag har väntat så väldigt, väldigt länge!
Håller ni en tumme är ni snälla... Jag behöver verkligen det!
Jobb var det ... Men vi hörs lite senare mina vänner!
Au revoir!
Får du lov att gå ut och handla måste du väl kunna tänka?
Dagen började tidigt idag. Eller ja, folk säger det är en vanesak, jag säger det är terror. Det här med att gå upp tidigt.
Det spelar ingen roll att jag varit mamma i snart fyra år. Jag avskyr att stiga upp innan klockan 07.00.
Tycker på något vis att den tiden på dagen tillhör hemraglande fyllon, böneutropare, tuppar och annat löst folk.
Men det är ju jag det.
Imorgon ringer den där jäfla klockan 05.00. Det skall vi inte ens prata om vad jag tycker om!
Men anyhow. Det var måndag. 9 timmars pass på jobbet. Jag var ganska pepp där jag kom inrusande med andan i halsen och knullrufs efter liiite för mycket stress på morgonen.
Tänkte att det här blir en bra dag. Skitbra. Jag är ju en sucker för måndagar som ni vet!
Jomenvisstsåatte... det första som sker är att jag blir tilldelad en praktikant. Tack för ansvaret.. Men... nu äre ju så att man blir lite stressad av hela det där fenomenet. Men oh well, karln är rolig och relativt lättlärd så jag tänkte att: What the heck... Nemas problemas och glad i hågen springer jag vidare ...
Klockan slår nio, kunderna väller in likt blodtörstande djur som jagar halva-priset lappar och kampanjvaror...
Run Forest, ruuun! (Ja, ni kan se det framför er antar jag va?)
Det första som sker är att kassan strejkar!
Tack gode gud, för min pessimistiska ådra. Det var nämligen redan på första kunden. Jag visste instinktivt att: Nu blir det fan inte bättre. Och det blev det faktiskt inte hellre.
Kassa som krånglar. En kortautomat som någon lyckas -rycka- ut sladdarna på... (tack kärringen i rullstol, lär dig vad tålamod är va!)
Och ptja... alltså... alla kan ta fel, alla kan räkna fel.. men om du -vet- att du har 50 kr med dig... och plockar saker för låt oss säga 150 kronor...
Ser man då ingen logik?
Jag böjer mig för dyslektiker och sådana där dyskalkylister... men vad fan, får du lov att gå ut och handla måste du väl kunna tänka? Lite bara åtminstone?
Det var helt enkelt en sådan dag idag. Nio timmar. Jag nämnde det va?
Och talibanen som var skettrött efter dagis och badutflykt råkade sova 10 min på soffan. Gissa vem det tog två timmar att natta idag. Jomenvisst... där med lixom.
Jag är lite gråtfärdig nu. Lite trött i nerverna och allt det där... Och vetskapen om klockjäveln som ringer imorgon klockan mittijävlanatten gör mig ännu mer stressad.
Men det blir nog bra det här. Det blir det!
Men vi sover väl lite dårå. Låter som en plan tycker jag!
Godnatt mina vänner...! :)
Snarkande tjockis på utflykt!
Lagom solbränd, med skavsår, mätt och belåten så säger vi hejdå till helgen.
Den var riktigt fin!
Började lördagen med att talibanen kommer redan kvart över sex. Jag tycker det är lite väl tidigt på en lördag och försöker sova med det ena ögat samtidigt som jag intresserat försöker besvara tvåhundra frågor om hur,vart och framför allt: Varför... VARFÖR DET, mamma!
Och det gick ju jättebra tills ungen utbrister:
"Mamma, du snarkar som en gris!"
Då sket jag i hela tanken på sovmorgon och muttrade mig upp och satte på kaffe. Godmorgon världen!
Tack älskade barn, you made my day! (TALIBAN!) :)
Laddade för en heldag vid sjön. Packade grillmat för ett helt jävla kompani alá kyckling, 40 korvar, 40 hamburgare och gud vet hur många liter vätska i alla dess former. Vi var laddade till tänderna. 7 ungar och x antal vuxna!
Köpte glass på vägen och plötsligt får jag reda på att dit vi skall är det 3.5 km.... Döm min förvåning lixom!
Jag vet inte om de glömde att jag var tjock, lat och att det var ungefär 500 grader ute. I skuggan. Men jag sade inte så mycket. Jag surnade mest till och tänkte att: Jaha, dör jag nu så är det fan, ni som får bära liket. Era jävlar! Mwah!
(och det kommer inte bli lätt! hö hö!)
Fick dock höra från de två fina ungdomarna vi hade med oss på vägen att jag såg ut som att jag var 22 år och inte nästan där på gränsen till de förlorades stadie... Jag älskade dom! Och efter det gick jag skitfort. Det var inga problem alls. Kände mig som en ungfole på grönbete igen .. eller vad man nu säger?!
Så tack älskade 16 - åringar. Snart blir ni oxå gamla och skitglada av sådana här kommentarer!
I övrigt var det skitkul att ni följde med oss gamlingar ut och lekte ;)
Vi kom fram, vi badade ... en hel massa, grillade, dansade, lekte, spelade boll och badade ännu mer.
Timmarna flög så vansinnigt jädra fort att jag inte förstog något alls när jag plötsligt kollade klockan och den var över 20.00. En hel dag hade passerat och småtrollen började bli trötta...
Behöver jag säga att det var lika långt att gå tillbaka?
Men då gick man av bara farten... talibanen somnade i vagnen efter en liten stund och bäddades hon in i en filt och hade det nog alldeles förträffligt.
Stannade till en stund vid våran närmaste sjö här hemma, slängde på radion på min gamla bandare och lyssnade på röstningen på Eurovision Song Contest... Spännande!
Vi tände en brasa, tog en kall och njöt av den vackra solnedgången och det goda sällskapet...
Och innan det var överhuvudtaget klart att Sverige skulle vinna säger någon (ingen nämnd) i vårat sällskap att:
"Om Sverige vinner skall jag dansa naken!"
Gissa om det var någon som dansade jävligt naken till Loreens - Euphoria och lågornas,sprakande sken inatt?
Fy fan, vad vackert det var! ♥
Sedan blev det natt, kärringen blev trött.. dags att få skrotungen i säng och invänta ännu en soldag....
Så Grattis Loreen, tack till vännerna och tack till den här jävla helgen!
Den här helgen har jag onekligen gillat mitt liv lite!
Den var riktigt fin!
Började lördagen med att talibanen kommer redan kvart över sex. Jag tycker det är lite väl tidigt på en lördag och försöker sova med det ena ögat samtidigt som jag intresserat försöker besvara tvåhundra frågor om hur,vart och framför allt: Varför... VARFÖR DET, mamma!
Och det gick ju jättebra tills ungen utbrister:
"Mamma, du snarkar som en gris!"
Då sket jag i hela tanken på sovmorgon och muttrade mig upp och satte på kaffe. Godmorgon världen!
Tack älskade barn, you made my day! (TALIBAN!) :)
Laddade för en heldag vid sjön. Packade grillmat för ett helt jävla kompani alá kyckling, 40 korvar, 40 hamburgare och gud vet hur många liter vätska i alla dess former. Vi var laddade till tänderna. 7 ungar och x antal vuxna!
Köpte glass på vägen och plötsligt får jag reda på att dit vi skall är det 3.5 km.... Döm min förvåning lixom!
Jag vet inte om de glömde att jag var tjock, lat och att det var ungefär 500 grader ute. I skuggan. Men jag sade inte så mycket. Jag surnade mest till och tänkte att: Jaha, dör jag nu så är det fan, ni som får bära liket. Era jävlar! Mwah!
(och det kommer inte bli lätt! hö hö!)
Fick dock höra från de två fina ungdomarna vi hade med oss på vägen att jag såg ut som att jag var 22 år och inte nästan där på gränsen till de förlorades stadie... Jag älskade dom! Och efter det gick jag skitfort. Det var inga problem alls. Kände mig som en ungfole på grönbete igen .. eller vad man nu säger?!
Så tack älskade 16 - åringar. Snart blir ni oxå gamla och skitglada av sådana här kommentarer!
I övrigt var det skitkul att ni följde med oss gamlingar ut och lekte ;)
Vi kom fram, vi badade ... en hel massa, grillade, dansade, lekte, spelade boll och badade ännu mer.
Timmarna flög så vansinnigt jädra fort att jag inte förstog något alls när jag plötsligt kollade klockan och den var över 20.00. En hel dag hade passerat och småtrollen började bli trötta...
Behöver jag säga att det var lika långt att gå tillbaka?
Men då gick man av bara farten... talibanen somnade i vagnen efter en liten stund och bäddades hon in i en filt och hade det nog alldeles förträffligt.
Stannade till en stund vid våran närmaste sjö här hemma, slängde på radion på min gamla bandare och lyssnade på röstningen på Eurovision Song Contest... Spännande!
Vi tände en brasa, tog en kall och njöt av den vackra solnedgången och det goda sällskapet...
Och innan det var överhuvudtaget klart att Sverige skulle vinna säger någon (ingen nämnd) i vårat sällskap att:
"Om Sverige vinner skall jag dansa naken!"
Gissa om det var någon som dansade jävligt naken till Loreens - Euphoria och lågornas,sprakande sken inatt?
Fy fan, vad vackert det var! ♥
Sedan blev det natt, kärringen blev trött.. dags att få skrotungen i säng och invänta ännu en soldag....
Så Grattis Loreen, tack till vännerna och tack till den här jävla helgen!
Den här helgen har jag onekligen gillat mitt liv lite!
Let the weekend begin...
Fredag morgon och man har redan spenderat x antal tusen, druckit kaffe och hunnit med morgonduschen.
Det är snart dagisdags och morgonen är så startad den kan vara!
Löningsdag!
Den här dagen skall spenderas att handla och fylla på alla förnödenheter innan vi avslutar den i solen...
Dags att ta sig ur koman nu folkens, njuta av dagen och bränna lite mer pengar.
Det har man väl förtjänat nu va?
Mördarspindel, dopp och oväntad semester!
Från att man knappt kunnat lägga undan vinterkläderna blev det dags för årets första dopp. I alla fall för talibanen. Mamman hade inte med någon ombyte!
Kallt var det men ack, så skoj. 20 minuter senare var hon något skakig, blöt och full av sand... Maaammaaaa, jag fryyyser! ;)
Och ser ni krabaten till höger längst upp på bilden? Vad F*N är det egentligen? Jag är ganska jäkla övertygad om att han var skitsugen på att äta mig till frukost.. eller kanske ett smaskigt mellanmål!
Kändes dock inte som en svensk variant just för att han är så jäfla stor.. men jag med min fobi kan ju såklart ta fel...
Biggaråer är den nya grejen och skrotungen vill helst ha de hela tiden. Jag misstänker att de inte är speciellt bra för hennes mage?! Eller? Är det någon som har koll på om man blir hård i magen? Jag vet att man får magknip om man äter för många men...?
Anyone?
(morsan som äter så mycket frukt ..hö hö...)
I övrigt lallar vi runt på lekplatser, dricker bubbelvatten, spelar fotboll och tar eftermiddagarna som de kommer.
Det är sommar och kraven känns lite mindre just nu...
Och inte nog med det fick jag reda på idag att jag banne mig är ledig hela vecka 25 - midsommarveckan. Jag som inte trodde jag skulle vara ledig alls i sommar.
Vad säger vi om det?
Amen - för bövelen!
Dags för talibanhämtning och lite dottertid!
(och hoppas man håller sig vaken... ni vet det där med att gå upp klockan fem har ju aldrig varit riktigt min grej)
Au revoir mina vänner, vi ses!
Kallt var det men ack, så skoj. 20 minuter senare var hon något skakig, blöt och full av sand... Maaammaaaa, jag fryyyser! ;)
Och ser ni krabaten till höger längst upp på bilden? Vad F*N är det egentligen? Jag är ganska jäkla övertygad om att han var skitsugen på att äta mig till frukost.. eller kanske ett smaskigt mellanmål!
Kändes dock inte som en svensk variant just för att han är så jäfla stor.. men jag med min fobi kan ju såklart ta fel...
Biggaråer är den nya grejen och skrotungen vill helst ha de hela tiden. Jag misstänker att de inte är speciellt bra för hennes mage?! Eller? Är det någon som har koll på om man blir hård i magen? Jag vet att man får magknip om man äter för många men...?
Anyone?
(morsan som äter så mycket frukt ..hö hö...)
I övrigt lallar vi runt på lekplatser, dricker bubbelvatten, spelar fotboll och tar eftermiddagarna som de kommer.
Det är sommar och kraven känns lite mindre just nu...
Och inte nog med det fick jag reda på idag att jag banne mig är ledig hela vecka 25 - midsommarveckan. Jag som inte trodde jag skulle vara ledig alls i sommar.
Vad säger vi om det?
Amen - för bövelen!
Dags för talibanhämtning och lite dottertid!
(och hoppas man håller sig vaken... ni vet det där med att gå upp klockan fem har ju aldrig varit riktigt min grej)
Au revoir mina vänner, vi ses!
Inatt skall jag gråta slut på alla tårar..
Jag älskar dig. Så jag kvävs. Jag vet inte hur jag skall lösa det här.
Jag vet inte hur jag skall ta dig bort från mannen som skrämt oss i så många år.
Jag vet inte hur jag skall rädda oss.
Men jag Skall, rädda oss. Jag skall.
På något vis kommer vi klara oss!
Inatt skall jag gråta slut på alla tårar.. skaka av mig all rädsla som dödar allt inom mig.. imorgon skall jag vara stark!
Då skall jag rädda oss!
Älskade barn. Förlåt för att det blev så här. Förlåt, för att jag fuckade allting.
Förlåt, att jag var mänsklig.
Och jag undrar om du vet att om man byter ut den ena bokstaven i hans namn så blir det -satan-
Förlåt. Jag älskar dig högre än livet!
<
Du är allt jag nånsin önskat
Du är allt jag nånsin drömt
Du är den som får mig minnas
Alla drömmar jag har glömt
Och du är den som får mig hoppas
Du är den som får mig le
All min kärlek får du bära
Hela livet vill jag ge
För du är där när ingen ser mig
Du är där när stormen yr
Du är där när natten skrämmer
Och du är där när dagen gryr
Och jag vill alltid ha dig nära
När som åren läggs till år
Och vad livet vill oss lära
Är att framtiden är vår
Lalala
När som klockorna har stannat
Och tiden tycks stå still
Och man inte vågar säga
Det man längst i hjärtat vill
Då ska vi ta varandras händer
Då ska vi minnas denna dag
Och förstå vad som än händer
Är det alltid du och jag
För du är allt jag nånsin önskat
Du är allt jag nånsin drömt
Du är den som får mig minnas
Alla drömmar jag har glömt
Och du är den som får mig hoppas
Du är den som får mig le
All min kärlek får du bära
All min längtan vill jag ge
Ja, all min kärlek får du bära
Hela livet vill jag ge
Jag vet inte hur jag skall ta dig bort från mannen som skrämt oss i så många år.
Jag vet inte hur jag skall rädda oss.
Men jag Skall, rädda oss. Jag skall.
På något vis kommer vi klara oss!
Inatt skall jag gråta slut på alla tårar.. skaka av mig all rädsla som dödar allt inom mig.. imorgon skall jag vara stark!
Då skall jag rädda oss!
Älskade barn. Förlåt för att det blev så här. Förlåt, för att jag fuckade allting.
Förlåt, att jag var mänsklig.
Och jag undrar om du vet att om man byter ut den ena bokstaven i hans namn så blir det -satan-
Förlåt. Jag älskar dig högre än livet!
<
Du är allt jag nånsin önskat
Du är allt jag nånsin drömt
Du är den som får mig minnas
Alla drömmar jag har glömt
Och du är den som får mig hoppas
Du är den som får mig le
All min kärlek får du bära
Hela livet vill jag ge
För du är där när ingen ser mig
Du är där när stormen yr
Du är där när natten skrämmer
Och du är där när dagen gryr
Och jag vill alltid ha dig nära
När som åren läggs till år
Och vad livet vill oss lära
Är att framtiden är vår
Lalala
När som klockorna har stannat
Och tiden tycks stå still
Och man inte vågar säga
Det man längst i hjärtat vill
Då ska vi ta varandras händer
Då ska vi minnas denna dag
Och förstå vad som än händer
Är det alltid du och jag
För du är allt jag nånsin önskat
Du är allt jag nånsin drömt
Du är den som får mig minnas
Alla drömmar jag har glömt
Och du är den som får mig hoppas
Du är den som får mig le
All min kärlek får du bära
All min längtan vill jag ge
Ja, all min kärlek får du bära
Hela livet vill jag ge
Semestertider och sånt där...
Semestern är över och nu är det dags att ta tag i den där verkligheten igen. Plugget, jobbet, dagis och allt det där andra ni vet ...
Men fy fasen, så fint vi har haft det! Strålande sol, hav, en mormor, finaste Carro och hennes p... Listan kan göras lång.
Semestern var för kort och trots att jag är så in i bomben tacksam för mitt jobb så suger det lite att man vet att man inte kommer ha någon semester i år... Oh well, man kan inte få allt.. och hellre får jag faktiskt pengar! Sådan är jag :)
Danmarksturen blev ingen Danmarkstur. Vi blev grundlurade. Eller ja, han som köpte biljetterna blev det i alla fall. Vi blev lovade guld och gröna skogar vilket tydligen var lögn och well, det kändes ovärt helt enkelt!
Biljetten är ombokad och vi kommer åka tidigt en morgon för att istället spendera dagen i Danmark.
Men vad gör väl det när det som sagt finns ombokningsbart?
Vad vi gjorde istället? Parkhängde i solen ofc. Lovely! Några timmars allsång och öldrickande innan vi begav oss någon timme till Rockbaren...och ett par andra ställen.
Själv lurade jag på de andra på en spårvagn och lyssnade på trubadurmusik på kungsport en timme eller så innan jag tyckte det var läge att ansluta till de andra. Fantastiskt!
Och så var det ju jobbhelg dårå... vilket vi inte ens behöver prata om. Jag tror nämligen det var "alla idioters söndag" igår. Herre min je, vad mycket korkade folk det finns! Jag lovar!
Oh well, måndag mina vänner. Dags att springa till dagis...
Man kan ju lixom inte ha semester hela tiden!
(eller ....wtf...why not?) :)
On the road again...
Och direkt när vi lämnar ghettot lugnar andningen ner sig. Hjärtelagen känns lite mer normala och det är plötsligt helt ok att andas.
Vi åker för att spendera ett dygn i Strömstad. Träffa mormor. Titta på havet och bara vara. Kanske blir det även tid för lite fönstershopping på Nordby.
Om så bara för ett dygn känns det fantastiskt att komma hem. Bara vara i 24 timmar. Glömma allt det där som ligger kvar hemma bland betongväggarna och skaver!
Passerar Uddevalla nu och leendet spricker allt mer upp.
Är det något negativt med det här besöket är det väl att Lillebror och frugan inte befinner sig på hemmaplan!
Ett par skratt med den ungen förgyller onekligen livet lite!
Tro fasen att det kanske blir sol med? Kan vi ha så tur?
Uppdaterar nog kanske efter vägen och berättar för er hur mycket jag älskar livet.
Gör jag Inte det kan ni ha i åtanke att jag ligger och njuter någonstans!
Imorgon bär det av till Danmark!
Semesterfeeling! Fan, vad jag vill ha en öl ;)
På återseende mina vänner!
Jag och mitt krater önskar godmorgon!
Kände mig lite nostalgisk och varm såhär på morgonen. Lite mysig.
Om man bortser från krateret i käften då. Det smärtar en del. Lite hamsterlook fortfarande.
Men jag har i alla fall nyfärgat hår!
Nu skall jag se om jag jag hittar några strumpor, se vad jag kan tvinga på talibanen för kläder och försöka vara i tid till dagis och Inte fem minuter sen!
Sedan hägrar jobb...enda till 18.00 ikväll. Det var den dagen misstänker jag!
Det var ju det där med att pollenhelvetet satte sig på sömncentrat och knockade mig så jävla stenhårt!
Oh well... Skithög musik nu så kommer vi nog snart iväg... Om inte talibanen bestämt annorlunda! ;)
Godmorgon på Er!
Om man bortser från krateret i käften då. Det smärtar en del. Lite hamsterlook fortfarande.
Men jag har i alla fall nyfärgat hår!
Nu skall jag se om jag jag hittar några strumpor, se vad jag kan tvinga på talibanen för kläder och försöka vara i tid till dagis och Inte fem minuter sen!
Sedan hägrar jobb...enda till 18.00 ikväll. Det var den dagen misstänker jag!
Det var ju det där med att pollenhelvetet satte sig på sömncentrat och knockade mig så jävla stenhårt!
Oh well... Skithög musik nu så kommer vi nog snart iväg... Om inte talibanen bestämt annorlunda! ;)
Godmorgon på Er!
Låt mig vinna en kapselmaskin - Amen!
Dolce Gusto Piccolo – liten och praktisk vit kapselmaskin att göra cappuccino, espresso, caffè latte, vanligt kaffe, varm choklad och många andra sorters drycker med. För mer info om kaffemaskinen, klicka här.
Det är sällan jag är med och tävlar såhär på nätet längre. Det sker. Men då är det oftast saker jag verkligen vill vinna.
Så när jag såg att Nina i samarbete med whiteaway.se lagt upp denna tävling i sin blogg så kastade jag mig över den. Direkt!
Den här inte bara vill jag vinna, jag Måste vinna den. Det står mitt namn på den. Den andas för bövelen i takt med mig redan. Hör ni?
Herregud, så perfekt. Jag som föll så hejdlöst för kapselmaskinfenomenet senast vi var hemma hos J och T.
Jag blev kär. Fick Cravings. Måste ha-begär! Den är SÅ fantastisk!
Jag andas, lever, älskar kaffe! Morgon, middag, kväll och gärna ett par, sju gånger därimellan!
Kaffe är inte ett behov. Det är en livsstil!
Så... Nu måste jag vinna den här fantastiska apparaten. Så jag kan visa för alla mina vänner hur fantastiskt gott kaffe är ... och te ...och varm chocklad. För i en kapselmaskin blir allt gott. Så det så!
Käre gud, låt mig vinna så lovar jag att alltid vara snäll!
Amen!!
Stesolid - varsegod och sitt.
Hemkommen och levande. Med en kind svullen som jag vet inte vad och en bedövning som börjar släppa.
Glöm inte hungern from hell.
Jag försöker varva ner med den här låten...
Men vi tar väl allting från början antar jag...
-Stesolid - varsegod och sitt.
Jag slår mig ner i väntrummet. Skakig. Svettig. Lätt andfådd. Sen som vanligt.
Paniken börjar kännas ganska påtaglig och jag frågar om jag får vänta på utsidan tills tabletten börjar ge sin verkan.
Så med pollen i näsan och Iggy i öronen satt jag och önskade att någon skulle komma och köra över mig med en moped.
Pillret. Jag vet inte om det hjälpte. Jag var fortfarande hysteriskt rädd med panik i blicken och tårar i ögonen. Kanske, kanske inte. Svårt att säga.
Men det gick... bedövningssputor i flertal samt bedövningssprej och en hand och hålla i.
Vi var redo.
Om vi säger såhär: Skruvmejsel och tång. Bryta loss bitar. Bända, dra, slita. Fantastiskt.
Men den är ute nu. Blir väl bra snart hoppas jag.
Om tre ... T R E jäfla dagar får jag lov att börja äta fast föda igen. Fantastiskt!
Jag undrar förövrigt om han menade sprit då han sade att jag endast fick hålla mig till flytande. Vad tror ni?
Jomensåatte... vad mer kan få fel idag?
Posten vågar jag inte ens öppna. Det känns för olycksbådande.
Vi går väl och hämtar Talibanen i pissregnet och sedan går vi hem och gömmer oss tror jag. Låter som en plan.
På återseende mina vänner - med gladare och bättre humör!
-Stesolid - varsegod och sitt.
Jag slår mig ner i väntrummet. Skakig. Svettig. Lätt andfådd. Sen som vanligt.
Paniken börjar kännas ganska påtaglig och jag frågar om jag får vänta på utsidan tills tabletten börjar ge sin verkan.
Så med pollen i näsan och Iggy i öronen satt jag och önskade att någon skulle komma och köra över mig med en moped.
Pillret. Jag vet inte om det hjälpte. Jag var fortfarande hysteriskt rädd med panik i blicken och tårar i ögonen. Kanske, kanske inte. Svårt att säga.
Men det gick... bedövningssputor i flertal samt bedövningssprej och en hand och hålla i.
Vi var redo.
Om vi säger såhär: Skruvmejsel och tång. Bryta loss bitar. Bända, dra, slita. Fantastiskt.
Men den är ute nu. Blir väl bra snart hoppas jag.
Om tre ... T R E jäfla dagar får jag lov att börja äta fast föda igen. Fantastiskt!
Jag undrar förövrigt om han menade sprit då han sade att jag endast fick hålla mig till flytande. Vad tror ni?
Jomensåatte... vad mer kan få fel idag?
Posten vågar jag inte ens öppna. Det känns för olycksbådande.
Vi går väl och hämtar Talibanen i pissregnet och sedan går vi hem och gömmer oss tror jag. Låter som en plan.
På återseende mina vänner - med gladare och bättre humör!
Jag går till Herr Pervers och knarkar ner mig lite dårå!
En riktig jävla skitmorgon. Det spelade tydligen inte ens någon roll att jag lyssnade på tjockkroppen och somnade redan klockan 22 igår och inte gick upp förren halv åtta imorse.. om man bortser från att jag bytte liggläge från soffa till säng för att jag fick sådan jävla nackspärr!
Knappjäveln på skittelefonen är död. Den där bakåtknappen ni vet. Funkar icke! Vill jag ut ur ett program måste jag starta om hela satans telefonen. Bitter? Inte ett jävla dugg. Typ.
Asså, seriöst... jag blir dum i huvudet. På riktigt!
Så nu kan ju folk ge fan i att ringa för jag kommer inte orka använda den i alla fall. Och det finns inte en chans att jag återgår till en "vanlig" telefon utan wordfeud, facebook och touch. Ain´t gonna happen. Så kräsen är jag. Då är jag hellre okontaktbar!
Men kanske är det bra att jag är så in i bomben upprörd för då slipper jag vara lika jävla rädd för det stundande tandläkarbesöket om en halvtimme.
"Kom en halvtimme innan så vi kan ge dig lugnande. Du är alldeles för rädd"
Så yes, nu drar vi tandis och knarkar och drar ut lite tänder. Eller i alla fall en. Sedan kan jag simultansvära över allt som går åt helvete!
Bra dag det här. J Ä T T E B R A!
(men ja, det är inte utan att jag fnissar för att allt är så jävla typiskt och att det Alltid har en tendens att skita sig i mitt liv!)
Kan det bero på att jag hade kjol och ingen spik i läppen?
Barnkalas. Inget som står på min tio i topp lista direkt. Ni som följer oss minns kanske Talibanens första barnkalas?
Kalaset from hell där det serverades mat och var en dresscode alá spetsklänningar.
Nearly killed me I tell you!
Igår var det dags igen. Prinsesskalas. Behöver jag säga att jag var livrädd?
Jag hade ungefär tusen ursäkter klara om vad jag kunde och inte kunde äta och varför. Thank god, serverades bara korv och kakor! Kakorna kunde jag skylla på laktosallergin.
(men ja, jag tycker tårta är äckligt)
Kalaset förlöpte dock väldigt smärtfritt den här gången. Tror inte det var en jävel som varken trodde jag skulle sno tv´n eller kidnappa några barn.
Undrar om det kan bero på att jag hade kjol och ingen spik i läppen?
Ibland får man ju lixom leka lite svensson även fast man kanske inte är riktigt där!
Människorna var trevliga, ungarna sockerstinna och obstinata. Lyckliga, fnissande, skrålande och stundtals vrålande.
Precis som det skall vara har jag för mig.
Med andra ord var det en jädrigt lycklig taliban som följde med hem efteråt. Eller ja, kanske inte lycklig ... för hon skrek som fan när vi skulle gå... men det lugnade sig två steg utanför huset :)
All in all - vi överlevde!
Men jag måste väl bara säga att jag bävar för nästa gång. Återigen. Ledsen folks... Jag är verkligen inte den där mamman som älskar att socialisera med andra barns mammor... Är jag kass nu bara för det?
Men jag bidrar med en liten bilddrop på en glad Taliban i alla fall! :)
Sleeping (beauty) dead!
Hör ni änglarna sjunger? Dansar samba och skrattar sådär änglalikt och vackert?
Det är för att tanten här fick sovmorgon till klockan tio idag.
Om man bortser ifrån att jag var uppe och kollade på bajs och gjorde frukost klockan halv åtta innan jag gav över ansvaret till karln dårå.
Herrejesussåinihelvetesköntdetvar att kunna gå och lägga sig igen. Det är ju inte direkt något man gör för ofta. Men attans... Jag känner mig som en ny människa!
Kan även ha med att göra att jag sov i intervaller hela dagen igår. Ett par riktiga drop dead power naps i bilen a tio minuter.. och en timme rakt över karln i soffan på kvällen.
Vi snackar seriös jävla pollen här. Fy fan, att det går att ens bli så trött. Helt makalöst!
Vad har vi gjort annars i helgen? Det obligatoriska Ikea besöket.
Som bekant har ju ungen varit sjuk. Mest av förstoppning och kramper som fått henne att vrida sig i ett par dagar. Inget smittsamt mao.. Men hon hade behov av lite lek och lite skoj och då var det ett easy wish to please så att säga :)
Lite småshopping, utelek och annat...
Ägnade lördagen åt barnkalas och att äta kinamat på sedvanliga Ching Palace efter Talibanens och mammans önskemål!
Idag åker vi ut i skogen. Andas lite frisk luft och njuter av solen!
Och ni då? Lever ni??
När talibanen hittar på sattyg #459
Man säger till ungen... gång på gång på gång.
Lek inte med den där ställningen. Den är lille-pips. Klättra inte, häng inte och stoppa framför allt inte in huvudet i hålet.
Dagligen säger jag det där.. Om och om igen.
Jag tror öronen är defekta på mitt exemplar av arten. Fyllda med sirap. Blockade av hennes egna ord. Jag vet faktiskt inte...
Men ni kan väl gissa vem som fastnade skrikandes i det där hålet idag va?
Ajjemen!
Om någon har ett par nya, funktionabla öron är ni välkomna att skicka dom. Snarast!
Mamman börjar nämligen få lite ont i närverna här!
Fixa survivalkit och måndagsfeeling...
Febern verkade vara flyktig och borta på morgonen. Talibanen får likväl ta en hemmadag så vi ser att det inte var mer än så.
Och lika bra är väl det för att springa ut, get soaked och bli iskall är väl inget jag sådär är jättesugen på direkt.
Bad mom, I know!
Så istället har jag (bad mom again) placerat talibanen framför bolibompa medan jag försöker för jag vet inte vilken jävla gång i ordningen att uppdatera min satans Iphone. Det går sådär kan vi väl konstatera.
Men vi skall ta grejen med det där lite senare. Ni kanske kan hjälpa mig!
Har de senaste dagarna tagit över 100 bilder (på vad?) som jag nu för över till datorn. Försöka göra plats, stoppa in lite mer musik... Ni vet. Överlevnadskit lixom! Men vi får väl se om det vill sig... Just nu är jag något skeptisk!
All död åt äpple atm!
Men det finns ju positiva saker med att ha talibanen hemma med en gråvädersdag som den här...
Look for yourself!
Förövrigt lyssnar vi på den här idag...
När inte Saltkråkan går varm dårå!
Måndagsfeeling!
Och efter several comments på fb tar jag tillbaka påståendet om att det är tisdag... och rättar mig till onsdag.
Måndagskoma eller vad sade vi?
Och efter several comments på fb tar jag tillbaka påståendet om att det är tisdag... och rättar mig till onsdag.
Måndagskoma eller vad sade vi?
Att orka både städa, ligga och träna?
Det börjar gå mot natten återigen. Jag har försökt att vara produktiv. Med halvdant resultat.
Måste vara de där jädra finnarna återigen... right? :)
Det är i alla fall bombsäkert att jag behöver en kopp kaffe till om jag skall orka fortsätta plugga ett par timmar till.
Jag tackar dock (återigen) min lyckliga stjärna över att jag inte är av de som blir speedad och får sömnproblem av för mycket kaffe eller om det intages för sent på kvällen.
Fast det vore kanske bra att bli lite speedad..? Orka städa, ligga, träna .. Ja, ni vet allt det där man vill men inte orkar?!
Nej,sömnproblemen lyckas jag fixa helt utan kaffe faktist. Jag är duktig på det viset, minsann!
En som inte hade sömnproblem idag var skrothögen. En liten febrig sak som däckade kvart i sju i soffan. Var bara att lyfta över i säng och klä av...
Min lilla skrotunge. Vi hoppas det går fort över för både hennes och min skull.
Det inplanerade jobbandet imorgon blir det med andra ord inget av med och jag hör ett schwopp schwopp i plånboken där pengarna skulle legat medan de istället går i någon annans ficka. Skit!
(och ja, jag tycker självklart synd om skrotungen. Det är inte det. Men jag tycker jävligt synd om oss som behöver pengar med. Så var det klargjort!)
Annars... Så känns det lite som att jag fått kuk i röven igen. (och nog för att det säkert kan vara trevligt men...)
De här stolarna är verkligen inte bra för mig.
Jag måste skaffa mig en hobby. Annars lär jag få platt arsle väry, väry soon. Antar att det inte är så hett?!
Förslag där kanske?
Plugga var det.. skall lägga tjockarslet i en bättre position i soffan helt enkelt. Somna med bokstäver som färgar av sig ansiktet. En tv som tyst håller mig sällskap.
Så får det bli.
Imorgon är det en ny dag...
Min lilla skrotunge. Vi hoppas det går fort över för både hennes och min skull.
Det inplanerade jobbandet imorgon blir det med andra ord inget av med och jag hör ett schwopp schwopp i plånboken där pengarna skulle legat medan de istället går i någon annans ficka. Skit!
(och ja, jag tycker självklart synd om skrotungen. Det är inte det. Men jag tycker jävligt synd om oss som behöver pengar med. Så var det klargjort!)
Annars... Så känns det lite som att jag fått kuk i röven igen. (och nog för att det säkert kan vara trevligt men...)
De här stolarna är verkligen inte bra för mig.
Jag måste skaffa mig en hobby. Annars lär jag få platt arsle väry, väry soon. Antar att det inte är så hett?!
Förslag där kanske?
Plugga var det.. skall lägga tjockarslet i en bättre position i soffan helt enkelt. Somna med bokstäver som färgar av sig ansiktet. En tv som tyst håller mig sällskap.
Så får det bli.
Imorgon är det en ny dag...
Amen!
Mitt Dåliga föräldraskap - Jag skyller på finnarna!
Jag var inne på mitt gamla youtube-konto idag. Kikade runt lite för att kolla in gamla videos på talibanen och så vidare.. Tvärmysigt. Tills jag ramlade över min favoritvideo...
Helvete, säger jag ... (ursäkta) men videon har haft över 73 000 visningar! Vad hände där lixom?
Och det skall tilläggas att det finns ungefär 15 sidor med kommentarer... på finska! Hilfe!
Men jag känner att efter alla kommentarer där måste jag få förklara mig lite. Det känns ju inte helt ok det här.
(Google translator är dock inte att rekomendera kan jag säga.. sheisse, vad fel det blir ibland!)
Nej, jag spelade aldrig den här låten för att lära henne fula ord. Hon var för liten för det at the moment.
Dock hade jag den som ringsignal på telefonen en period och ungen blev som tokig varje gång hon hörde den.
Glad, sprallig och dansant.
Ajjemen, jag filmade. Så hemsk är jag!
Att jag lägger ut en film med mitt lilla oskyldiga barn som jag leder rakt in i skärselden och fördärvet med finska svordomar.
HUR KAN JAG?
Usel mamma. Hur kan jag? Vad tänker jag på ...och framförallt -
"Det är sådana som mig som gör att det går åt helvete för dagens ungdom...."
Och så vidare... Så låter en del av kommentarerna på youtube...
Oh my sweet little sorry ass god känner jag, suckar, skakar på huvudet och tänker: Skaffa perspektiv för bövelen!
Ungen är liten. Hon kommer inte minnas de orden.
(hon minns inte sitt andra ord som var: Istu...som betyder sitt på finska heller för delen!)
Det var en kul grej på den tiden. Jag lovar. Sitter inte alls och indoktrinerar henne med svordomar. Varken på finska, norska eller på andra utrikiska språk. Promise!
Men kill me... Jag dör faktiskt inte om ungen svär. Så till vida att hon använder det för att förstärka en mening. Jag tycker inte att det är katastrof. Jag gör det, andra gör det. Varför skall inte hon få? Egentligen?
Men ja, självfallet är det inget jag önskar att hon gör. Per dags datum har det skett tre gånger mig veterligen.
Senaste gången i söndags... Ni vet då jag "äntligen" hade fått min mattebok. Död, skräck och fördärvelse.
Ungen hade nog fattat att det inte var en bra bok. Jag hade sagt att det var en tråkig bok för vuxna med konstiga, svåra tal i ...
Ungen kommer några timmar senare innan vi skall äta middag och där ligger den bland annat bröte på bordet:
"Mamma, är det din jävla bok som ligger där?".
Jag satte kaffet i halsen och förklarade att sådär får man inte säga.. Det är en tråkig bok... men ingen jävla bok. Ungefär så... fast bättre.
-host-
Ingen är perfekta i sitt föräldraskap. Jag i detta läge skyller på finnarna. Det var finnarna som "trollband" talibanen med sången. Deras fel, aldrig mitt!
Jag menar - jag har faktiskt aldrig gjort fel! Ni fattar det va?
Dessutom dansade hon till dansband oxå ... So I guess that makes it even? Huh? ;)
Ett litet godnatt på vägen sådär...
Den här dagen försvann den med. Till trots för att den stundtals kändes evighetslång!
Spenderade eftermiddagen i den kyliga maj-solen och träffade på en av talibanens vänner på vägen hem.
Resultatet? En timme på en närliggande lekplats där mamman fick sitta på en bänk och lyssna på musik medan talibanerna härjade, kramades och lekte kurragömma.
Just exakt då kändes livet onekligen väldigt fint!
Så jävla synd att det går så fort över bara! Hehe.
Men imorgon, imorgon mina vänner. Jävlar, vad det skall pluggas. Ni anar inte! Oj,oj, oj!
Det skall pluggas till ögonen blöder, fingrarna krampar och hungern sliter i kroppen! På ett ungefär i alla fall. Om vi inte överdriver menar jag!
Imorgon är det nämligen en ny och bättre dag!
Amen!
Och om någon kommer ihåg så kan ni väl be mig boka om tandläkartiden på torsdag och fixa ett recept på nya p-piller oxå kanske?
Borde ha varit gjort idag men det är ju det där med hjärnan ni vet.
Inte helt jävla kompatibel alla gånger!
Ungefär som när Lady Dahmer skriver om Carolas adoption. Lady Dahmer ger mig förövrigt magsår!
Hela HEN verkar vara en riktig översittare. Sorry. Det är mitt intryck. Can´t help it!
Nu blev det här väldigt osammanhängande. Det kan bero på att jag sällan. Väldigt sällan numera är vaken vid den här tidpunkten. Men man får la passa på... Onsdag och torsdag ringer klockan innan fem... Herre min je! Perverst är vad det är!
Oh well, vi säger väl så då...
Och hörreni... Feedback: Bra som dålig på designen tages tacksam imot!
Tack och godnatt - Jag hoppas ni ligger gott och sover nu!
Vi hörs imorgon!
Spenderade eftermiddagen i den kyliga maj-solen och träffade på en av talibanens vänner på vägen hem.
Resultatet? En timme på en närliggande lekplats där mamman fick sitta på en bänk och lyssna på musik medan talibanerna härjade, kramades och lekte kurragömma.
Just exakt då kändes livet onekligen väldigt fint!
Så jävla synd att det går så fort över bara! Hehe.
Men imorgon, imorgon mina vänner. Jävlar, vad det skall pluggas. Ni anar inte! Oj,oj, oj!
Det skall pluggas till ögonen blöder, fingrarna krampar och hungern sliter i kroppen! På ett ungefär i alla fall. Om vi inte överdriver menar jag!
Imorgon är det nämligen en ny och bättre dag!
Amen!
Och om någon kommer ihåg så kan ni väl be mig boka om tandläkartiden på torsdag och fixa ett recept på nya p-piller oxå kanske?
Borde ha varit gjort idag men det är ju det där med hjärnan ni vet.
Inte helt jävla kompatibel alla gånger!
Ungefär som när Lady Dahmer skriver om Carolas adoption. Lady Dahmer ger mig förövrigt magsår!
Hela HEN verkar vara en riktig översittare. Sorry. Det är mitt intryck. Can´t help it!
Nu blev det här väldigt osammanhängande. Det kan bero på att jag sällan. Väldigt sällan numera är vaken vid den här tidpunkten. Men man får la passa på... Onsdag och torsdag ringer klockan innan fem... Herre min je! Perverst är vad det är!
Oh well, vi säger väl så då...
Och hörreni... Feedback: Bra som dålig på designen tages tacksam imot!
Tack och godnatt - Jag hoppas ni ligger gott och sover nu!
Vi hörs imorgon!
Att önska...
Trots en vacker himmel blåser det kalla vindar ute. Riktigt kalla som gör att fingrarna blir istappar och kroppen blir lite stel efter ett tag...
Men när vinden stillnar - då jävlar är det skönt!
Jag borde plugga, borde, borde.
Då jag fick tag i böcker ett par veckor sent betyder det att jag ligger efter en del... Speciellt med tanke på att kurserna är 10 veckor långa.
Oh well, jag skall snart skrapa ihop mig, vara produktiv och allt det där.. Snart!
Känner mig bara lite överhopad med saker just nu. Den där välbekanta känslan av alldeles för lite luft i lungorna gör sig påmind.
Livet känns förvirrat och jag önskar jag hade fler svar än vad jag har.
Jag önskar helt enkelt att allt var lite mindre komplicerat.
Nåväl... Det är i alla fall väldigt vackert i naturen nu. Man får vara glad för det i alla fall! :)
För mig luktar det surt, äckligt och ruttet...
Det var en tung dag i hemmet igår. En sådan där som man helst vill tro att det är en mardröm och att man kan vakna och inse att det faktiskt inte alls var så. Att det faktiskt just bara var: En dröm.
Men det var det inte. Det var dagen det blev satt ett datum där Liten för första gången skall få träffa skitstöveln som skall kallas en biologisk far.
Kanske tycker ni jag är hemsk som säger så. Jag antar att de av er som gör det inte känner till hela historien och det är ok. Jag förstår det.
Återigen - Jag är fullt för att barn skall ha en fadersfigur och en fungerande relation. Om det är till det bästa för barnet. I de fallen det inte är det så ser jag ingen mening.
Varför skall ett barn ha en förälder som helt enkelt inte vill barnets bästa? Som inte är intresserad av att finnas tills barnet är 57 år gammalt. Att vara förälder är ett livslångt ansvar med allt vad det innebär. Trots att somliga inte tycks inse det!
Att sedan detta kommer nu, först nästan 4 år senare gör mig oxå aningen konfunderad. Vad gör -MITT- barn så spännande Nu? Varför var det inte det innan?
Nej, för mig luktar det surt, äckligt och ruttet. Det luktar svek, sorg och ångest. Och det tar så in i helvete mycket imot.
Men datumet är bestämt ... och det finns inget jag kan göra åt det.
Försökte dock skapa en lite trevligare dag genom att åka in till Haga och fika igår. Haga är alltid mysigt. Det brukar ha en lugnande effekt på skenande hjärtan. Igår var det inte riktigt så... till trots för att det var hemskt mysigt!
Hann även med ett besök på übersöta Kawaii Design och hälsade på Jenny innan det var dags att åka hem och hämta upp Lillskrot.
Avslutade dagen med fredagsmys, fredagsgos och i mitt fall pluggande!
En fredag, inte helt som alla... med andan i halsen... Men som med allt annat: Vi skall klara oss igenom det här med!!
Gulligt tänkte jag, mitt dumma jävla fån!
Igår kväll var jag sådär glad. Ni vet.. Känslan när man ler och livet känns ganska ok?
Jag gjorde mig redo för sängen och såg fram emot en dag där jag bara skulle ta hand om mig själv och lägenheten innan jag skulle hämta dotra på dagis.
Kanske få lite sol och frisk luft oxå. Det vore ju skönt!
Men poff, pang sprack illussionen... En busvissling på telefonen signalerar att det kommer ett sms...Det kom från karln som befinner sig på andra sidan sjön...Gulligt, tänkte jag... (mitt dumma jävla fån!)
"Älskling, glöm inte bort att du har tandläkartid imorgon"
Det var som att sticka en kniv i magen på mig. Hej ångest. Hej, falla ner i mörker och ramla runt i djupa dalar. Fan, där gick ju hela den dagen åt helvete.
Nej, de kommer nog kanske inte göra så mycket. Hoppas jag. Jag behöver penicilin först. Men jag är ju så in i helvete rädd. Och tänk OM ...han kommer på att han måste göra något? Det är inte så jävla lätt att springa därifrån med ett ton slangar och skit i munnen. I promise.
Men ok, det var väl bra av karln. (♥) Jag hade förträngt det. Jättemycket. Men jag vill, vill, vill - verkligen inte!
Jaja, det kanske kan bli trevligt efteråt. Kanske kan sitta lite i solen i Los Angered. Ta en take away kaffe. Skriva lite. Ladda inför helvetesveckor med plugg. Och den sena jobbhelgen.
Det blir nog bra det här. Om inte annat kör jag upp borren i rectum på Mr tandläkare! Beware!
Nu: Mer kaffe och profylaxövningar!
Om att vara en orolig student...
Jomensåatte ... Jag har ju börjat plugga lite igen...
Och när man läser på distans är oftast den första uppgiften: Skriv ett personligt brev om dig själv.
Jag blir lika nervös varje gång. För jag inser ju att det lixom inte funkar att säga hela sanningen...
Eller vad tycker Ni? Hade det här funkat?
Kära Skolan!
I övrigt gillar jag inte måsten, jag gillar inte stark mat och jag vill väldigt mycket hellre dricka ett par groggar än att plugga! Men det skall nog gå fint det här! Det tror jag!
Men ptja.. så vad säger ni? Har vi en deal? Ni ger mig ett bra betyg och jag bjussar på öl efter att resultatet ligger i min brevlåda?
Tack på förhand så hörs vi snart igen!
Vad tror ni? Kan det funka?!
//Orolig student
//Eran egna Tant!
Och när man läser på distans är oftast den första uppgiften: Skriv ett personligt brev om dig själv.
Jag blir lika nervös varje gång. För jag inser ju att det lixom inte funkar att säga hela sanningen...
Eller vad tycker Ni? Hade det här funkat?
Kära Skolan!
Är en gammal tant fångad i en ung kropp, eller om det var tvärtom?! Jag minns inte riktigt vilket längre. Men jag tror jag är på väg mot t r e a n o l l a - strecket. (hjälp!)
Jag är ensamstående med en taliban som kräver en hel del tid, tålamod och tillrättavisande och när dagen är över faller jag oftast ihop i en liten pöl framför datorn eller tv´n.
Just ja, det är såklart efter att jag stängt av alla ljus och släckt alla lampor. Tystnad!
Jag är en konstant trött jävel. För att inte snacka om lat. Jag är egentligen skitlat. Det faktumet kan ju ha bidragit till att jag blev tjock oxå.
Fast det kanske iofs är bra.. För jag orkar ju inte vara ute lika mycket och springa.. Då kan jag ju plugga den tiden istället. Skitbra!
Jag jobbar.. halvtid ungefär. Med att säga tack och bock och amen... oftast till människor från andra länder som jobbar på att se vem som kan ge mig hjärnblödning snabbast. Spännande, kan man tycka!
Jag är ensamstående med en taliban som kräver en hel del tid, tålamod och tillrättavisande och när dagen är över faller jag oftast ihop i en liten pöl framför datorn eller tv´n.
Just ja, det är såklart efter att jag stängt av alla ljus och släckt alla lampor. Tystnad!
Jag är en konstant trött jävel. För att inte snacka om lat. Jag är egentligen skitlat. Det faktumet kan ju ha bidragit till att jag blev tjock oxå.
Fast det kanske iofs är bra.. För jag orkar ju inte vara ute lika mycket och springa.. Då kan jag ju plugga den tiden istället. Skitbra!
Jag jobbar.. halvtid ungefär. Med att säga tack och bock och amen... oftast till människor från andra länder som jobbar på att se vem som kan ge mig hjärnblödning snabbast. Spännande, kan man tycka!
I övrigt gillar jag inte måsten, jag gillar inte stark mat och jag vill väldigt mycket hellre dricka ett par groggar än att plugga! Men det skall nog gå fint det här! Det tror jag!
Men ptja.. så vad säger ni? Har vi en deal? Ni ger mig ett bra betyg och jag bjussar på öl efter att resultatet ligger i min brevlåda?
Tack på förhand så hörs vi snart igen!
Vad tror ni? Kan det funka?!
//Orolig student
//Eran egna Tant!
2 Maj, 2012 - Almost summer!
Här lever vi nu. 2 maj. Mitt i pollen, våryra hundar och människor som är så sprudlande av lycka att de inte vet vilket ben de skall stå på.
Sommaren är på ingång och temperaturen på väg upp. Kan tyckas trevligt. Väldigt. Även fast jag är en aning skeptisk. Men det brukar jag ju vara till sommar. Varje år.
Är väl inte för inget jag helt omotiverat plötsligt fann mig nynnandes "Oh, Holy night" innan?
Eller så är jag bara lite defekt. Det är möjligt det med.
Men för att poängtera återigen: Det finns för och nackdelar med alla årstider... Sommaren är bara inte min favorit!
Men lille skrot hon njuter. Oj, vad hon njuter. Det cyklas, leks, plockas blommor och rullas i gräs! Precis som det skall vara när man är nästan 4 år och världen är full av nya äventyr varje dag!
Vi passade på att ta till vara på våran 1 - maj igår. Att demonstrera är ju lixom inte riktigt våran grej ... he he!
Så vi åkte iväg till havet istället. På andra sidan om staden. Grillade korv, spelade boll och lekte kurragömma... Sådant man gör på utflykt helt enkelt.
Försökte mig även på att fota med karlns systmemkamera men glömde flytta över bilderna igår kväll och nu är han bortflygen ett par dagar på jobb. Jag får ha tålamod helt enkelt.
Men fy fasen, vilken känsla... Liite annat än att fota med min Iphone 4 kan man säga! :)
Klockan tickar alldeles för fort i vanlig ordning och jag fick nyss lite ångest eftersom jag gick och lade mig en extra timme efter att talibanen var lämnad. Jag har varit lite (extremt) trött ett par dagar så jag kände att det var ett vettigt val... Nu undrar jag varför jag inte heller sov i solen och passade på att få lite färg innan jobbet.
Det är lätt att vara efterklok helt enkelt
Men efter all ledighet är det nu dags för både sent pass idag och en sen jobbhelg. Så jag laddar och springer ut för att hinna med om än bara -lite- sol nu innan det är för sent :) Jag hoppas ni njuter av livet mina vänner!
Adios!
