Dag 4 - Barfotabarn i sommarnatten ... a very long time ago!

 
 
Dag 4 - Barfotabarn i sommarnatten.
 
Det var sommarnatt för vad kan det vara, kanske 7 år sedan. Det är länge sedan vilket som. Men jag minns det som igår. 

Barfota på en klippa. Skorna i den ena handen och en flaska parador i den andra.

Vid min sida fanns C. Som vanligt den sommaren. Hon och jag var ett. Alltid vid varandras sida.
Från klipporna kunde vi se bort på den lilla restauranten… 
Vi hörde musik och jag kan tänka mig att vi båda log lite mot varandra och utan att behöva förklara mer så visste vi att kvällen skulle bli fin. 
Trubaduren var på plats, vi var på plats och våra kroppar var berusade av sommar, kärlek och rött vin. Vi behövde inget mer. Livet kunde inte erbjuda mer.
Hand i hand vandrade vi så småningom ner till restauranten. Pirriga. Förväntanstulla.

Öl… Under varm kvällshimmel. Skymning. Havet slog emot klipporna nedanför terrassen vi satt på.
Tystnad. Bland fulla, glada människor. Vi hade inget behov av ord. För oss var musiken nog. 
Den var av sorten som satte sig i hjärtat. Inte för att han var … skickligast eller den duktigaste sångaren. Men det var ögonen, rösten, magin… 
Kanske hade de stjärnklara sommarnätterna förvandlat hans musik till magi, oss till magi? 
Jag är beredd att tro det i alla fall.

Jag minns hans ögon när han sjöng Wonderfull Tonight, ändrade om texten och sjöng för mig. Det var fint. Inte sliskigt, men sött. På ett fint sätt.
För vi brukade prata… En hel del… Och det var aldrig något annat än just fint. Sött. Han var magisk,  hela hans väsen. Lite speciell, liten och blyg.


Jag och C… barfotabarn i sommarnatten bland klippor, glada människor och trubadurer.
Det var kärlek.
Och jag skulle ljuga om jag sade att jag inte saknade det. För ibland svider det i själen och jag skulle gett nästan vad som helst för att kunna trolla mig tillbaka till ett av ögonblicken därute med hennes hand i min och musiken som spelades i bakgrunden. 
Det var vackert… Och även fast jag skulle försöka beskriva känslan av glädje, lycka, kärlek och ömhet som fyllde mig i dom ögonblicken så skulle jag inte kunna. Jag inser att det är för stort och ni skulle inte kunna förstå.

Men minnet gör mig glad. Och kanske får vi chansen i sommar igen. 
Hon och jag, hand i hand. Precis som det skall vara.

Barfotabarn i sommarnatten.

 



Kommentarer
gui

" Men jag minns det som igår. "


..magi kommer plötsligt, jag minns den mossmygande, talltassande självvalda (o)synlighHeten, ung var du också - under ett millennium-tal som var galet, uppenbarad vid Skellefteå älven, där ensamhet transformerades, doftade, svettig vågad tvåsamhet..

Nattvinaren, där i krank eftertanke - älskad där i vilvarat för en trapp-sutten eftertanke.. bara ett sömnigt krypsteg från dörren.. " - det blidde 5 hansdskar " ...som istället blev till tre timmars intentiv dialog, o timmar med hud.. före sömn och gryningtimmen vågar..

Vakenvandrad, likson i yrsel, viskas jag i säng.. vyssas jag av dig, vakas jag av natt..



2012-09-20 @ 19:08:34


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0