Vi är friska igen och det är dags för jobb och dagis.
Det verkade som en riktigt bra idé igår men nu när morgonen kommer kan jag inte säga att jag är riktigt lika sugen!

Sängen skriker svordomar medan John Blund står och blottar sig när jag borstar tänderna.

Båda är/var av norskt ursprung trots att farsan hade en halvdel tyskt i sig. Hans mamma var med en tysk under 2:a världskriget. Jag tror det präglade pappa en hel del om jag skall vara ärlig. Aldrig riktigt accepterad om man kan säga så.

Precis som mig flyttade han hemifrån i en ålder av 14. Han har jobbat hela livet. Jobbat, jobbat, jobbat. Jag kan knappt minnas att han har gjort annat faktiskt. Han har varit fotograf och redaktör för jag vet inte hur många tidningar och min första photoshot jag var med pappa på var en "miss wet t-shirt" contest i "Frognerparken" för ungefär hundra år sedan.

Pappa var en sådan som kände alla, var omtyckt alla och gjorde allt till 300%. Aldrig något halvdant. Förrutom kanske det där med att vara pappa.
Han var ju på något vis sällan där. Förrutom när jag var liten. Då var han Alltid där. Klippte mitt hår, spelade piano och busade som ingen annan..

Det blev en vit, fin och vacker helg här i Ghettot! Vi har tagit det allmänt lugnt eftersom lillskrot har varit lite hängig.
Det är väl sådana tider nu helt enkelt. Snor, feber och annat dominerar våra små´s kroppar.

Igår kväll fick vi i alla fall fint besök av Cia, Angelica och Lilla Collin.
Kvinnan utan matlagningskunskaper (läs jag.)bjöd på en uppskattad korv stroganoff med ris. Herreminje.. Minns inte senast jag verkligen Lagade mat åt någon. Det är inget jag har för vana att göra.
Jag är nämligen skadat rädd för att misslyckas!
Det var dock uppskattat och vissa tog till och med två gånger! ;)

Jag har flera fina vänner. Ni är lika mycket värda och jag älskar Er alla!! Det gör jag. Men det är något speciellt med min VackerC.
Hon är min bättre hälft!

Ingen har upplevt det vi har upplevt, gått igenom det vi har gjort och fortfarande ha kvar den vackra, okomplicerade relationen vi har. Det är inte möjligt.
Kanske är det därför vi idag kan prata utan ord. Med samma ord. Tänka lika. Olika. Och ständigt lära oss av varandra.

Ingen gör mig så lugn och trygg som hon. Ingen gör mig heller lika paranoid. Det är förstås sant. För jag vet ingen i hela världen som är så paranoid och nervös som min VackerC. O andra sidan är vi nog ganska lika där.

Vi lever efter mottot: "När man tror det inte kan bli värre så kommer det någon och kissar på en". Fast vi säger det med en glimt i ögat eftersom vi båda upphört att förvånas!

Vi trivs bäst bland klippor, hav och sol med trubadurmusik i bakgrunden. Helst när solen är på väg att gå ner och vi får lov att hålla handen och glömma omvärlden en stund.

Förvisso spelar det ingen roll vart vi är bara jag får vara med henne. Hon är den finaste, klokaste, bästa kvinnan jag vet i hela världen.
Där hon är kan jag alltid känna mig trygg, känna mig hemma och känna mig accepterad.
Jag skrattar aldrig så mycket som jag gör i hennes sällskap och hon får mig alltid på bättre tankar och ger mig nya vägar att tänka.

Vi lyckas bli gravida samtidigt och hennes lilla känns ungefär som min egen och Sanna´s syster.

Det jag känner för denna VackerC är så mycket mer än bara vänskap och kärlek. Det går på något vis inte att förklara. Det är för speciellt.  
Alla borde ha en VackerC. Hon gör världen till en bättre, finare plats att leva på!

Ungen är hemskt rolig nu förtiden. Allt skall testas. Hela j.ä.v.l.a tiden! Jaa, jag vet att det skall vara så. Att det är bra för utvecklingen och allt det där .. men jesus, finns det några stopp?

Ni minns säkert att vi pratat om det här med att: ALLT skall stoppas i munnen?
Man kan tycka att nu när ungen är 2 och snart 5 mnd så borde hon sluta med det. Jag menar, vad har hon Inte smakat på?
Sniglar, sten, grus, disktrasor, utspottade tuggumin, papper, kläder.. Ja, ni vet.. det mesta helt enkelt. (även en del som vi inte skall ta upp här!)

Jag trodde på något vis att vi snart hade gått igenom registret för vad som kunde ätas och inte. Men ack, så jädra korkat av mig. Det finns faktiskt en Hel Värld som hon ännu inte har smakat på! Dumma, dumma mamma!

Vaknar inatt av att liten ynklig sak ligger och gråter.. Inser att hon har kräkts.
Lägger barn med ren filt i soffan och börjar i halvmörker slänga ihop smutsiga sängkläder..
Men något fångade min blick.. Små bitar av något slag.. Och jag började spontant och snabbt tänka efter vad ungen hade ätit under dagen. Didn´t make any sense!

Inser att jag är tvungen att tända lampan och kika.. Ja, tro på fasen vad jag hittar..
En hård, gul.. halvstor boll har ungen tuggat isär, tuggat i sig, bitit sönder. och svalt. och kräkts.

Alltså. Jag blir lite trött. Men bara lite! Jag fattar inte ens hur hon kan ha fått upp bolljäveln i sängen för den låg banna mig inte där när vi sjöng Trollmor igår. Det vet jag! Hur GÖR hon??

Det blir en lugn dag idag.. Se hur magen är .. om den fortf. funkar.

Nu är det dags för mat!
Korvstroganoff och ris... favvo!


Förövrigt är det Madickenförbud efter att ungen börjat peta upp okänt antal makaroner i näsan!
Som Lisabeth skulle ha sagt: Du är inte riktigt klok, Sanna.
Och det har hon ju faktiskt Helt rätt i! ;)

Jag är inte bara Elin, inte bara Mamma, inte bara ett Hondjur. Jag är så vansinnigt mycket mer!

Jag är någon som ständigt är på flykt, som letar efter rötter och trygghet. Jag letar efter den där platsen där jag känner att jag kan slå mig till ro och bli den jag vill vara.
Jag är den som ständigt drömmer mig bort. Den som ständigt längtar efter något annat. Alltid Något annat.

Jag har hunnit leva i 27 år. Snart 28. Jag har hunnit bo i 24 eller var det 25 olika lägenheter och skaffa ett barn.
Jag har haft ett antal olika husdjur men ännu fler karlar!
Periodvis har jag varit mer full än nykter och periodvis har jag inte gått upp ur sängen alls.

Periodvis har jag jobbat 240 timmar i månaden, bott på 11 kvm och varit hopplöst förälskad i män som spelar bas eller gitarr.
Rättelse: Det är inte bara periodvis. Jag är Alltid kär i folk som spelar gitarr eller bas. Det är något med att dom spelar sig in huden på mig och fastnar i mina nervtrådar.

Jag har läst in nästan hela gymnasiet på komvux och när jag blir stor vill jag bli socionom. Jag vill jobba med missbrukare och hemlösa just för att jag tror att Jag kan göra en skillnad. Det behövs fler folk med erfarenhet av livet inom det yrket. Inte bara boklärda människor som tror dom vet vad det handlar om!

Jag är utnämnd snoozemästare, rapare (på svenska dårå) och den i vännerflocken som har störst behov av en gps.
Både för att jag inte skall gå vilse och för att dom inte skall behöva leta efter mig hela tiden.

Musik, broderi, mafia wars och böcker är livspassioner. Topp 1 är trubadurmusik.
Den som kallar mig för en fjant får stryk!
Jag är mamma till den vackraste av troll och jag kallar henne för lyckan i livet.

Kan beskrivas som blyg, vulgär, dumsnäll, bitter och varm!

Det finns kanske mer att säga? Vad vet jag?
Just ja... Jag ser inget fel alls i att lyssna på både Larz-Kristerz och Morbid Angel. Jag är jävligt tuff i alla fall!

Så det så!

Jag vaknade med ett leende idag. På trots av att klockan ringde kvart i sex. Jag myser nämligen fortfarande efter den fina helgen jag hade.
Jag har umgåtts med vackra människor som fått mig att skratta, dansa, gråta och sjunga högt.
Jag har somnat med varma armar runt mig och någon som stryker mig över håret när jag vaknar.
Jag har druckit vin till frukost och ätit chips till middag, jag har råkat sätta en kniv i fingret och en viss Herre har snott mina skor!

Jag har varit på flykt, hittat hem och gått vilse på samma gång. Men framför allt så har jag njutit. Njutit av varenda sekund. Om man bortser från den tiden jag grät lite över att skrothögen var borta förstås. För det gjorde jag ju när jag ringde och pratade med henne. Som vanligt.
Det är vansinnigt skönt att ha henne hemma igen!!

Nu blir det snart jobb. Innan klockan var fem över 7 hade båda cheferna på förskolekontoret ringt. Den ena mummlade något om att: - Jaha, måste vi börja slåss om dig nu?
Jag fnissade lite och mådde än bättre när jag inser att dom faktiskt behöver mig.
Ömsesidigt behov kan vi säga!

Jag går och gör en kopp kaffe och väcker liten. Hon fick sova lite längre idag nu när jag inte behövda börja förren klockan nio. Nio till Fem. Ikväll blir det varm chocklad och film med Cia!

Ha en fin vintermåndag på Er!

...Idag dansar jag till jobbet och det hoppas jag att ni med gör...!

Med blandade känslor kommer nu helgen. Mormor ville ha skrotungen och det kan jag väl inte neka henne. Det är inte för ofta dom ses och jag vill verkligen att ungen skall ha en bra och nära relation med sin mormor.
Det är bra för barn. Jag tror det. Om det är möjligt dvs!

Men det gör ont i hjärtat att lämna bort henne. Jag har en sådan där riktig seperationsångest nu. Värre än vanligt. Som att man inte riktigt kan andas och ögonen vill svämma över. Och jag känner mig kass. Kass för att jag lämnar bort henne, kass för att jag har ångest, kass för att jag inte unnar henne "semester", kass för att jag inte klarar av att uppskatta ledigheten.
Just nu vill jag inget annat än att hålla fast henne, snusa henne i nacken, pussa på henne och aldrig mer släppa.
Min älskade lilla, vackra stora tjej!

Helgen har varit så vansinnigt fin! Känsla av tillhörighet. kärlek. Ömhet.
Jag har samlat på krafter, dofter,ord och beröring. Känslor.

Jag har varit på födelsedagskalas hos fina Mia, vilket var tvärlyckat!
Skall vara ärlig och erkänna att jag var nervös som synden! En massa folk jag egentligen inte känner och dessutom var det bestämt att vi skulle till "Trädgår´n" på kvällen. Sorry guy´s, men helvete vilket jävla ställe!
Aldrig har jag skådat så många många brat´s, småflickor och idioter på en och samma plats!
Men tack vare det ytterst eminenta sällskapet så blev kvällen perfekt!
(det kan vara i kombination med dom fantastiskt fina drinkarna jag fick med?)

Sedan får vi inte glömma en av höstens mysigaste händelser so far: Pepparkaksbak med dotra! Hennes första riktiga!
Lilla, lilla skrotefia så lycklig hon var! Och hemskt förtjust i degen! :)

Hennes mamma är dock lite paranoid över deg-ätande efter en egen upplevd incident när hon var fem år gammal. Vi kan summera det som så att för mycket deg blev till en dags "magsjuka" och sedan dess äter jag varken deg eller knappt ens pepparkakor!

Fast det är mysigt att baka och det är mysigt att ha att bjuda på om det kommer främmande... vilket jag tydligen får i helgen ;)

Jag och skrotis avslutade i alla fall dagen idag efter dagis med en "lång" promenad runt i området. Vi diskuterade månen, hoppade i löv och gungade.
Det höjde livskvalitén ungefär hundra hack efter en lång dag på jobbet!
Min fantastiska lilla människa! ♥


Nu har jag dock gjort det igen! Suttit uppe för länge! Klockan ringer kvart i sex. Det är inte så hemskt många timmar kvar. Så jag springer i säng nu!

Ta hand om Er ni fina!
Hur var Eran helg förresten?

Besök. Av vänner från förr. Vänner med vackra själar som får mig att le.
Vänner som får det att rusa lite extra i kroppen. Ett flöde av varmt blod, nostalgi och pusselbitar som faller samman. Blir hel igen. För en stund.

De är den okomplicerade kärleken och gemenskapen. Den man saknar.
Men nu, just nu är det precis som det skall vara.
Jag har vänner som är som varma vindar, stjärnklara nätter, vågiga hav och skogens tystnad.
Dom är allt det jag behöver för att bli en bättre, tryggare, mer impulsiv och fantastisk människa.
För dom älskar mig. Trots mina vansinnesbrister och fel. Dom ser mina rätt. Dom älskar mig! För den jag är!

Sedärja! Tant kan! När jag hotade med att överklaga och gå vidare blev det plötsligt ett annat ljud i skällan. Jag antar att hon visste att hon skulle förlora!
Så numera får jag lov att kombinera arbete och praktik!

Då förlorar varken hon eller jag pengar och alla borde vara nöjda! Men seriöst, att det skall behöva gå så här långt? Jag kunde tekniskt sett redan ha jobbat en vecka redan istället för att ha en menlös praktik!
Oh well. Jag är i alla fall Stolt över mig. Jag är inte direkt van vid att fightas såhär. Att säga ifrån. Jag är lixom inte bra på skiten!
Men nu jävlar! Nu skall det bli ändring! Tant kan minsann!

Så nu är det att hålla tummarna att det blir en lång vinter med åt helvete mycket sjuk personal!

Godmorgon världen! Det är snart dags att pälsa på sig, gå ut och springa till den där praktiken. Dagiset.

Hade det inte varit för att mina ögon och min hjärna ligger i en salig, slemmig, sörja på golvet så hade jag kanske skrivit ett vettigt blogginlägg.

Det är alldeles för sent och jag är yr i huvudet av ord som kastats fram och tillbaka, vridits och vänt. Ett telefonsamtal på 4 timmar blev det. Men någon man trodde man aldrig skulle prata med.
Det visar sig att denne någon skall köra 25 mil för att dricka morgonkaffe med mig om några timmar.
Herrejävlar, jag fick precis något som liknas prestationsångest!
Vem fan kör 25 mil för att dricka morgonkaffe med mig? Pucko!

I övrigt kan väl alla bara ta och må bra nu?
En vecka eller så i alla fall. Min hjärna behöver vila och jag har en del egen skit att reda upp!
Dessutom kan jag inte fixa alla. Jag vet faktiskt inte om jag kan fixa någon. Alls!
Ja, kanske är jag ego. Men mest trött. Och maktlös.
Förlåt mig.
Jag är kass! Jag går och lägger mig nu. Morgonkaffe med en värmlänning, bråk med soc. och arbetsförmedlingen here I come!

Förlåt Ann. Jag hinner inte sjukhuset imorgon. Eller så är det kanske så att jag inte riktigt orkar. Men jag lovar att ta det senare i veckan!

//HondendärElin.

...Snälla, kan någon torka upp den där sörjan efter min hjärna innan ni går?

Älskade, allvetande vänner jag behöver Er hjälp!

Blir ni stressade över tickandet från klockan?
Jag blir det på dagtid. På kvällen är det ett lugnande ljud.
Just nu känns det enbart stressande. Minuterna blir fort en kvart, en timme och jag har så fasligt mycket jag vill hinna med.
Det mesta av vardagsstädet är klart. Nu är det bara att röja Skrot´s rum och renbädda våra sängar kvar. Och tvätten. Evighetesgörat.

Morgonen blev onekligen inte ett skvatt lugn heller. Vi var nämligen barnvakt åt ena bästisen vars mamma var tvungen att jobba. Man skulle kunna säga att en taliban på 2 och en på 3 är highlife.. men ack så jädra söta! Inte ett enda bråk var det heller!
Fantastiska barn. Jag är så stolt över dom!
Skall jag ha ett syskon till Skrotis så skall dom leka precis så där fint. Alltid! För visst kan man bestämma sånt innan? ;)

Mamman som jobbade har nu hämtat den lilla och lämnat denna till sin pappa.
Hon lurade lilla mig att skaffa barnvakt så vi kan bege oss ner till "Bordet" och ta en öl och titta lite på folk ikväll.
Jag kommer dock stanna hemma såpass länge att jag får lov att lägga och godnattmysa liten :) Hon kommer inte hinna märka att mamma är borta :)
Hemskt skönt!
Jag avskyr nämligen att lämna henne. Det gör så fasligt ont i bröstet varje gång.
Är visst till och med likadan när jag lämnar på dagis. Separationsångest tror jag det kallas ;)

Kvällar på "Bordet" är ofta spännande och jag har ett liitet kort på lur som jag kanske borde spela. Jag har inte riktigt bestämt mig ännu.
Kanske skall jag bara vara lugn och duktig?! Men det ligger ju o andra sidan inte riktigt för mig ;)

Nej... Nu kör vi det sista på städningen så tar vi helg sedan mina vänner!

Vi har varit hemma idag jag och Lilla. Jag behövde samla nya krafter och hur gör man det bäst om inte vid att hålla den vackraste människan i handen, måla, leka med play doh och gå på promenad i höstsolen.
För att inte glömma det långa, varma badet vi tog i morse. Balsam för själen var det!

Smart Elin. Jättesmart!

Själv har jag flera beroenden. Ett av dom är: Aromat!

Denna vansinnigt goda, gula krydda. Det finns verkligen ingenting som slår Aromat.
Maten smakar inte gott utan aromat på. Den blir på något vis död, smaklös, menlös.
Ja, jag förstår egentligen att det bara är min hjärna som säger det till mig. Men lik förbaskat är det ett reellt beroende. Ett måste. Ett behov!
Jag behöver inte ens äta om det inte finns aromat hemma. Så illa är det!

Ja, nu är det minsann på tiden med lite goda nyheter, tycker ni inte?

Jag fick jobbet!

För ett tag sedan var jag med i en liten tävling hos Tumadre!
Tänka sig att jag vann.
Stort är det kanske inte, men extremt nyttigt för småbarnsmammor med tomma plånböcker. Den är ju tyvärr lite dyrare än vanlig yoghurt!

Gratis är gott helt enkelt!
Tack Tumadre!

Jag beger mig ut i stormen för att hämta dotra nu! Fy farao, vilket väder. Värdesaker som kan bli regnskadade får stanna hemma. Det verkligen ösar ner därute och jag har en känsla av att jag inom 3 minuter kommer se ut som en väldigt dränkt katt!

Oh well.. Bara att springa och se glad ut det!

Förövrigt har jag bra nyheter. Bara så atte ni vet lixom då typ :D
Jag återkommer ;)

Det var dom här fynden jag pratade om som jag egentligen skulle ha visat er.

Jag misstänker att det försvann någonstans bland städnojja och lillskrotsmys. Det var nämligen planeringsdag på dagis igår!
Eller så är jag helt enkelt senil!

Handlade bröd på Ica igår. Men packade inte ner det i påsen. Så bröd har vi likförbannat inte. Eller så har jag gömt det någonstans. Hemskt knepigt det där!!

Förrutom det ni ser på bilden nedan fyndade jag gosedjur till 1:- st, 2 kuddar med armar och galonvantar!
Jag är nöjd!

Sist men inte minst: Fodrade regnstövlar från PAX, knappt aldrig använda. För en ynka! tjuga samt en varm, fin vinteroverall till ynka 50:-. Knappt aldrig använd den heller!


Nu är vintern räddad för liten samtidigt som min plånbok mådde ytterst bra! It´s a win, win situation kan man säga! :)

I ♥ Loppis!

and nothing really last´s forever.

Helgen tog faktiskt slut den här gången med även fast den har känts fruktansvärt lång. Tung. Många saker som har hänt helt enkelt.
Det känns som att det är en period som många mår dåligt just nu. Vissa mer, vissa mindre.
Många har svackor, många faller och många behöver förändring.
Är det hösten som gör det eller är det något annat? Vad tror ni?

Den bästa medicinen mot svåra tider är i alla fall att aktivera sig.
Det funkar åtminstone för mig. Hålla igång. Se resultat.
Vardagsrummet blir onekligen mysigare och mysigare!
Jag längtar tills jag får hittat en skena och ett draperi som kan dela av rummet i två.
Man tycker ju att det borde finnas relativt billigt någonstans?!
Tips Anyone?

Sedan kom jag till projekt: Skrivbordshelvete. (se bild ovan)
Tänk Er 16 lösa brädor med tusentals hål och pluggar. Varav ingen bräda passar någonstans alls. Helt fantastiskt var det!
NOT!!

Det slutade med att jag jag lade en skiva provisorisk på några brädor. Den synkar i ett par hål i alla fall och den är såpass stabil att Liten inte kommer kunna välta den oavsett vad hon än gör med den.. men ehm.. det är typ 12 delar kvar. Vad gör jag med dom? :o

Just det ja! Jag har fyndat!! Bigtime!
Jag och lilla skrot var nämligen på loppis idag! ;)
Jag skall visa er imorgon. Jag är sjukt nöjd! Jag måste verkligen, verkligen försöka hålla koll på mer second hand/loppis affärer.
Man kan faktiskt göra hemskt bra fynd där!

Innan ögonlocken faller igen passar jag på att säga godnatt.
Godnatt alla fina vänner. Tack för att ni står ut!
Jag skulle falla så hårt om ni inte var dom ni är!
Ni är alla stjärnor på min vackra stjärnhimmel och jag är vansinnigt lycklig som får ta del av det!