Jag hittade den här låten i Teijas blogg någon gång. För ett par år sedan eller så.
Det kan ha varit ungefär på den tiden när när jag började läsa hennes blogg.

Denna fantastiska kvinna som får mig att tro på mig själv. Som stoppar om mig med sina ord och låter mig falla samtidigt som hon stoppar dunkuddar under knäna på mig för att jag inte skall skrapa mig så jävla illa.

Jag beundrar henne. Vansinnigt. Number one person. Jävligt bra kvinna helt enkelt.
Tuffare än tåget men mjukare än mjukglass. Och intelligent. Framför allt det! Jag älskar att hon är så jävla smart!

När jag blir stor skall jag bli som henne!

Tack Teija för att du får mig att bli en starkare, bättre människa!
Du är min Buddha!
(fast snyggare då änna du vet)