Jag tror det var -99. Jag var 16 år och på språkresa på Malta med STS Språkresor.
Denna låten spelades överallt. I alla barer, på alla discon men framför allt kanske i de röda minibussarna som vi åkte runt i till våra olika utflyktsmål.

Oförglömligt är bara förnamnet på resan. Träffade en vän för livet därnere som kom från Stockholm. Bodde i samma värdfamilj som mig och min på den tiden styvbror.
Minna. Blond Cheerleader. Ihop med någon Danne. Hur vi klickade så fantastiskt är ett mysterium. Men vi hade the time of our lives!
Det finns många minnen vi aldrig kommer glömma. En del vi inte kommer berätta och en del vi inte borde berätta...

Jag kommer dock aldrig glömma värdfamiljens mamma´s ansiktsuttryck när hon hittade oss solandes topless på balkongen. Det var snäppet innan vi blev hemskickade. Fy, vilket skamligt beteende! :)

Vi spenderade de flesta kvällarna på lokala puben hos Tony och hans fru. Vi drack oss igenom drinklistan fler gånger än vad som borde vara lagligt och rekordet på antalet screwdrivers på en kväll har jag ett minne av att låg på 16 stycken.
Det kan ha varit den gången vi alla låg på marken utanför polishuset i en cirkel, tittade på stjärnorna och snyftade åt alla stackars hönor som var tvungna att värpa så många ägg. Det kan ha varit den kvällen..
Vi, några stockholmare och en ensam norsk kille som gick under smeknamnet "Kill". Tuff kille han! :)

Halsfluss fick man med. Så går det när alla delar dricka. Dock var det säkert bra för jag hade ingen röst på 3 dagar. Kunde bara dricka. Fin fint!

Nejdå, vi härjade inte bara. Vi var på massa olika stränder, åkte häst och vagn i Valletta, åkte till Bugibba och gick på bio och åkte ut till Gozo. En ö lite utanför.
Det var dock en av dagarna jag var febrig som hell och sov mig igenom hela resan både dit och hem och var inte närvarande alls.
Men vackert var det. Det minns jag!

21 dagar av lycka. Vänner för livet. Minnen som aldrig kommer dö!