Med gummistövlar ett par nummer för stora begav vi oss ut i skogen igår. 
Jag, karln, Mikael, Ann och barnen. 
Jag samlade kraft, barnen samlade smultron och blåbär medan de andra vuxna letade efter skogens guld. 
Vi alla blev nog ganska nöjda med fångsten. 

 

Det är något speciellt med att vara där ute i skogen hos Ann. Kanske det är för att det är så tyst. Kontrasten till Ghettot är så väldigt stor. 
Man känner sig liten och trygg på samma gång. Lugn och harmonisk. 
Och just -det- mina vänner ...sker inte så jäfla ofta! 

 

I vanlig ordning grillade vi ... Eller ja, karlarna grillade. Mansgöra ni vet! (so shoot me).

Jag och Ann drack glögg medan barnen lekte i timtal utomhus... 

Att kunna släppa lös ungen och veta att hon är trygg är helt fantastiskt.. och sedan att kompisen hon hittade var en av de finaste ungar jag träffat var pricken över i:et. 
Det är skillnad på ungar och ungar kan man säga. Eller ptja...föräldrar bör man väl säga! 

 

Alla var i alla fall väldigt belåtna, tacksamma och glada. Och det var trevligt att Mikael kom med. Alldeles för länge sedan.

 

En sista kväll i skogen är bokad om fyra veckor. En farewell fest kan man kanske kalla det. Då jäflar skall det bli röj! 
Sleepower, mys, grill och dricka! Det ser jag fram imot! Hemskt mycket. 

Så återigen: Tack ni inblandade. Ni är fantastiska och jag älskar Er!