Vaknar efter alldeles för lite sömn. Med en taliban nästan över ansiktet och inser att det ligger en jävla massa snö på marken utanför.
Inser att den här dagen kommer bli lång. Och kall. Skitlång och kall.

Försöker peppa med kaffe. Trösta mig med att talibanen kommer bli tonåring och aldrig mer vilja sova i mammas säng. Kommer faktiskt förmodligen knappt vilja göra annat än sova. Några år. Då skall jag oxå sova. Hur mycket, hur hårt och hur länge som helst.

Fram tills dess tänker jag koka en kanna kaffe, stressa i vanlig ordning till dagis och spela den här låten skithögt.
Om och om igen tills grannarna får hjärnblödning.

Är det ok om vi skippar den där jävla godmorgonfrasen idag eller?