Känns lite som vattenskalle...
Och med den lilla texten startar vi morgonen.
Vi halsar lite kaffe. Vi kollar hjärnan, att den sitter kvar. Att det bara känns som vattenskalle men att den ser normal ut.
Vi snyter oss, snyter oss och har jag sagt s n y t e r oss.
Talibanus äter frukost och är sådär lagom pratglad som bara hon är på morgonen.
"Mamma, jag älskar dig. Gå nu. Jag tittar på bolibompa"
Tänker i vanlig ordning att vi kammar knullruffsen och slänger på en dunjacka över pyjamasen innan vi hastar till dagis. Det är lixom inte så jävla noga.
Morrar över myndigheter. Beslut som aldrig tas. Fel som görs. Papper som försvinner och saker som inte journalförs.
Det känns mindre bra än fantastiskt vill jag påstå.
Så vi går helt enkelt till dagis nu. Sedan går vi hem och krigar lite till.
Och i värsta fall ... om jag blir sittande för länge har Tumadre möjligen lösningen på mina rövproblem!
Tack Snälla!
(ni kan se det framför Er va? Ha ha)
Kommentarer
Helen
Ha ha ha! Nej inte en chans att M äter kletiga marshmallows!
Han skulle inte ens ta i pinnen vi hade trätt upp dem på. Men vi andra mumsade i oss dem utan problem :-)
Ha en fin onsdag!
T
"Om tolv dagar sitter jag på Söder mot en axel jag verkligen behöver. Bangladesh och den övriga världen behöver honom också, så är det jämt. Jag har en förmåga att dra till mig dessa rastlösa människor med olika kall. Kanske är det för att dessa människor är de enda som fascinerar mig..förstör mig, försvinner från mig..och gör mig till en bättre människa."
Nackdelen med att ha tid över är att det sen tar tid att komma över sånt här. Jag ville bara säga det till dig. För att du kan känna samma sak inuti.
Trackback
