Väga - Good vs Evil.
Är det inte alltid så? Man får ett bra besked så kommer det ett dåligt besked ett par timmar senare?
Känns mer som regel än undantag.
Så även denna veckan. Jajjamen. Självfallet.
Fick ett par bra besked idag som gör att jag kan sova lugnt ett tag till. Som gör att jag kan andas i lite lugnare takt och inte stå redo med en cementklump fastkedjad vid fötterna på Angeredsbron. Det känns tryggt.
Världen kändes lite mer rosa och fluffig när jag fick det samtalet.
Appropå rosa och fluffigt är det bestämt. De skall in och bränna i Majja. Cellförändringarna är likt förbannat kvar efter två tillfällen med prover.
Jag mitt dumma fån trodde de hade skrämt iväg varenda jävla felskruvad cell sist de var där och petade.
Men 19:e mars kan ni väl hålla tummarna för mig, tappen och Majja. Vi är lite rädda nämligen. Vi trivs ju ganska bra med varandra och allt det där.. Ja, ni vet.
En tröst i misären är ju det fina brevet från gynekologen jag fick...
Hon öppnade med: Jag hoppas du mår bra!
Excuse me men... är det inte så man skriver till någon man känner? En bekant?
Jaja, det är klart.. Det kanske bara är jag som är känslig. I guess so.
Och snart släcker vi ner, bänkar oss med kaffe och avstängda datorer.
Greys Anatomy drar igång igen.
Är ni med mig?
Blir rädd bara jag läser... :-o
Och nej jag är inte med på Greys. Fixar ingen hang up på serier nu även om mitt inre skriker efter just en sån som jag förstått att Greys är. Får väl bli som pensionär då jag sitter där med diverse boxar med sådant som resten av världen redan sett på för längesen!
En natt med sammanhängande sömn låter som himmelriket i mina öron.
Jag har inte haft många sen M föddes och ibland tror jag att jag blir galen men det är mer sällan för varje dag. Nu har jag hamnat i ett tillstånd där jag är som jag är dvs trött och seg från och till och lättirriterad skulle sambon kalla det.
Antar att det måste blir ngn förändring snart men just nu finns ingen ork till att ta itu med det. Då faller jag omkull om jag ska börja kämpa om nätterna med detta.
Jag älskar serier! Kan se en massa men jag har ingen ro till att göra det längre. Tiden räcker inte till för mig och tavlor m.m tar mkt tid så då prioriterar jag bort att passa en tid varje vecka.
Låter smått hysteriskt men så känns det just nu. Har svårt att få ihop jobb med barn och allt annat...
Trevlig kväll!
