Får du lov att gå ut och handla måste du väl kunna tänka?



Dagen började tidigt idag. Eller ja, folk säger det är en vanesak, jag säger det är terror. Det här med att gå upp tidigt.
Det  spelar ingen roll att jag varit mamma i snart fyra år. Jag avskyr att stiga upp innan klockan 07.00.
Tycker på något vis att den tiden på dagen tillhör hemraglande fyllon, böneutropare, tuppar och annat löst folk.
Men det är ju jag det.
Imorgon ringer den där jäfla klockan 05.00. Det skall vi inte ens prata om vad jag tycker om!

Men anyhow. Det var måndag. 9 timmars pass på jobbet. Jag var ganska pepp där jag kom inrusande med andan i halsen och knullrufs efter liiite för mycket stress på morgonen.
Tänkte att det här blir en bra dag. Skitbra. Jag är ju en sucker för måndagar som ni vet!

Jomenvisstsåatte... det första som sker är att jag blir tilldelad en praktikant. Tack för ansvaret.. Men... nu äre ju så att man blir lite stressad av hela det där fenomenet. Men oh well, karln är rolig och relativt lättlärd så jag tänkte att: What the heck... Nemas problemas och glad i hågen springer jag vidare ...
Klockan slår nio, kunderna väller in likt blodtörstande djur som jagar halva-priset lappar och kampanjvaror...
Run Forest, ruuun! (Ja, ni kan se det framför er antar jag va?)

Det första som sker är att kassan strejkar!
Tack gode gud, för min pessimistiska ådra. Det var nämligen redan på första kunden. Jag visste instinktivt att: Nu blir det fan inte bättre. Och det blev det faktiskt inte hellre.
Kassa som krånglar. En kortautomat som någon lyckas -rycka- ut sladdarna på... (tack kärringen i rullstol, lär dig vad tålamod är va!)

Och ptja... alltså... alla kan ta fel, alla kan räkna fel.. men om du -vet- att du har 50 kr med dig... och plockar saker för låt oss säga 150 kronor...
Ser man då ingen logik?
Jag böjer mig för dyslektiker och sådana där dyskalkylister... men vad fan, får du lov att gå ut och handla måste du väl kunna tänka? Lite bara åtminstone?

Det var helt enkelt en sådan dag idag. Nio timmar. Jag nämnde det va?

Och talibanen som var skettrött efter dagis och badutflykt råkade sova 10 min på soffan. Gissa vem det tog två timmar att natta idag. Jomenvisst... där med lixom.

Jag är lite gråtfärdig nu. Lite trött i nerverna och allt det där... Och vetskapen om klockjäveln som ringer imorgon klockan mittijävlanatten gör mig ännu mer stressad.
Men det blir nog bra det här. Det blir det!

Men vi sover väl lite dårå. Låter som en plan tycker jag!

Godnatt mina vänner...! :)


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0