Balladvägen 19 - Dalaberg

...Huset till vänster. Längst ner. Där samlades de första minnena från gymnasietiden...

Plötsligt när jag satte kaffekoppen mot läpparna och kände doften stiga upp i näsan och såg kollegieblocket som låg här bredvid datorn så befann jag mig plötsligt tillbaka i min lilla 1:a på Dalaberg i Uddevalla.

Min första lägenhet. 10 mil bort från dåvarande pojkvän och mamma.
Vad kan jag ha varit på den tiden? 15 år?

Lägenheten var supermysig. Varm och hemtrevlig med stort kök. Jag älskade mitt kök!
Problemet var kanske mer att man bodde på första våningen och alla som gick förbi skulle titta in. Stå kvar och titta in dessutom.
För att inte glömma den galna stalkern som kom varje gång jag gick ut och in ur lägenheten.
Jag vet än idag inte vad det var för typ. Han gjorde mig aldrig något. Mer än att prata och dräggla över mig. Men det är obehagligt nog när man är 15-16 år och ingen trygghet i närheten.
Förutom vänner som bodde i lite andra delar av staden.

Man levde nede i centrum på Café Ros. Pommes tallrikar och sjukliga mängder kaffe.
Sällan har jag fått så många goda skratt som jag fick på det där lilla cafét med dom små båsen.
Billiga cigaretter fanns i kiosken intill. Jag minns inte om han lade ner innan jag flyttade därifrån.
Hemma lagades det inte heller mycket mat. Men Barnmatsburkar med torsk och potatis samt spaghetti och köttfärsås var en återkommande favorit!

Jag minns kvällar med tända ljus. Block efter block som fylldes med ord när man låg på mage framför en tv som var på, men stog på mute. I bakgrunden sjöng Roky Eriksson "walked with a zombie".

Den första egna lägenheten. Den kommer alltid ha en speciell plats i minnet. Minnen.
Tvättstugan som låg några svalar bort. Stalkern.
Rullatorn med blommor i köket.
Min s.k docksäng som på ett ungefär ingen annan än jag fick plats i, för bara jag var kort nog.

Ja, det var en fin tid. Det var det. Varade inte mer än ett år. Jag längtade hem till karln i Strömstad och var alldeles in i bomben skoltrött.
Det fick bli en paus. En flytt tillbaka. Ihop med karln.

Men minnet av lägenheten, det kommer alltid finnas med mig!
Jag är glad idag att jag fick möjligheten att flytta när jag flyttade helt enkelt!


När, hur och vart flyttade NI hemifrån? 



Kommentarer
Teresa

Jag tycker absolut att du ska prata med pedagogerna om hur du upplever lämningarna. Det är trots allt deras skyldighet att skapa en trygg miljö för din dotter och hjälpa till vid eventuella svårigheter. Det är viktigt att de tar detta på allvar! Det är ju inte kul för vare sig dig eller Sanna att det ska vara jobbigt på något sätt.

2011-08-19 @ 19:57:01
URL: http://tumadres.se
Tina

jag var 16 när jag flyttade ihop med en väninna i en etta med kök. Fasanvägen i Hallstahammar.

vi hade roligt tillsammans några månader innan hon flyttade ihop med sin kille och jag tog över lägenheten ensam.

när jag var 19 gick flyttlasset till skåne och där har jag blivit kvar.

Kika gärna in och se en bild på min dotter när hon sminkat sig till oigenkänlighet.

2011-08-19 @ 23:14:27
URL: http://tiamiquilts.blogspot.com


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0